För några år sen lärde jag känna konstnären Reza Hazare. Han hade ställt ut i Teheran och Paris, nu försökte han få visa sina tavlor i Flen. I en tom lokal med betonggolv i Migrationsverkets anläggningar på Jättunaområdet, strax öster om centrum, satt han på huk och målade. Han hade råd med material från Biltema. Golvet var täckt av porträtt, en serie om flera dussin som han kallade “Afghanska ansikten”. Alla på “dukar” av grov, brun byggpapp.
Ensamstående vuxna i transitboende där mat ingår tilldelas 24 kronor om dagen. Bussbiljett över kommungränsen kostar 70 kronor. Den som måste besöka Kullbergska, Polisen eller som försöker hitta ett jobb är alltså bakbunden.
Traktens tredje nummer har tema “fattig/rik”, ett klassiskt sörmländskt ämne, en evigt aktuell dikotomi och något vi alla ser varje dag, ofta utan att ta in det. Fattigast av alla är de nyanlända, de som släpar en blå plastpåse (alla har samma påse, de måste få den av Migrationsverket) med sina tillhörigheter, de som traskar genom våra samhällen i strumpor och flipflop-tofflor i februari. Men de är långt ifrån den enda gruppen fattiga, det finns fjärde generationens sörmlänningar som inte har råd att äta lunch. Och sen har vi miljardärer i gamla slott och nybyggda villor. Visst är det svårt att greppa frågan? Den där om hur vi är rikare än nånsin och samtidigt oförmögna att fördela resurserna på ett medmänskligt vis.
Våra skribenter och medverkande har haft fria händer att tolka temat, en del beskriver att ha och andra att inte ha, en del både och. Det kan vara olika saker, en fattig person kan vara den som saknar orden, en rik person kan vara den som fritt får plocka tranbär och trattkantarell i en sörmländsk skog eller har möjlighet att äta middag med mamma.
Reza Hazare gjorde en utställning på biblioteket i Flen, antagligen den hippaste konstnär som nånsin ställt ut i Villåttingerummet. En representant för Kungahuset tittade in och köpte ett verk. Jag köpte två.
Läsning i detta nummer: Statistikfantomen Bo Victorin diskuterar pengar i rika Trosa och fattiga Vingåker med Johan Eriksson; Karin Flygare bjuder på ny novell; Anne-Marie Karlsson berättar om möten över klassgränsen på Kvinnliga Medborgarskolan i Fogelstad; Oksana Verkhola tar oss med på slottssafarits bakgårdar; perspektiv på världen och kulturekonomi får vi i en krönika av Hedda Krausz Sjögren; arbetarförfattaren Erik Johansson från Åkers Styckebruk porträtteras i Per Hellgrens essä; intervjuer med författarna Robert Åsbacka, Elin Eriksson och Håkan Boström; Traktens stora tävling bjuder på poesi, foto, videokonst… bland mycket annat. Och så har redaktionen druckit pilsner på La Fiesta i Valla och recenserat världens konstigaste bok.
