Länge kallades de “dövstumma”. Deras föräldrar uppmanades av myndigheterna att inte tala med sina barn på deras eget språk. Annika Bergsland lyfter fram berättelser från en stolt och stark kultur där tystnaden är norm och kommunikationen livlig. Texten är ett bearbetat utdrag
Borde vi kanske tala lite mer om de här grejerna? Eller är det locket på? Annika Bergsland har i alla fall bestämt sig!