Den säljs till industrin och militären, någon privatkonsumtion existerar inte. Flens bibliotek är först i Sverige med att skaffa en Hololens 2 och den 2:a augusti fick besökare för första gången testa. Är ”mixed reality” vår digitala framtid?
IT-konsulten Andreas Pihlstrand var på visit för att introducera. Han jobbar med många olika digitala frågor och berättar för besökarna om tekniken, hur den används och vad förhoppningarna inför framtiden är.
De flesta har hört talas om VR, eller virtual reality. Med ett par VR-glasögon stänger man in sig i en spelvärld, styra kan man göra med ett par handskar. AR, eller augmented reality (ibland kallat ”förstärkt verklighet”) kan finnas i en vanlig mobil. T.ex. kan man i vissa appar titta på ett föremål och få data om storlek, längd och yta. Hololens ligger närmare AR men blandar olika tekniker och kallas av utvecklaren Microsoft för ”mixed reality”.
Efter en kort presentation får besökarna köa för att prova på. Apparaten har framförallt tillgång till mjukvara för industri men det är möjligt att skapa egen programvara. Enklare spel och ritprogram är det man kan testa denna första dag.
Bibliotekets Markus Hultcrantz demonstrerar och instruerar, första gången man får på sig en rigg är man nybörjare. Med glasen nedfällda ser man rummet omkring sig och det är enkelt att röra sig. Menyer och information kommer man åt genom enkla handrörelser och ibland kan man behöva ta ett steg framåt för att nå ett hologram.
Hologrammet är en central idé, som hörs av namnet. Andreas Pihlstrand drar parallellen till hologrammet av Prinsessan Leia i den första Star Wars-filmen. Det gör också att den digitala miljön hela tiden har en relation till rummet. Att skapa en holografisk kaffemugg är möjligt och om man ”ställer” den på ett bord i köket kommer den så att säga att vara kvar där när man kommer tillbaka.
Volvo använder tekniken i produktionen, där en montörer kan få tillgång till information samtidigt som de tittar på en fysisk bilmotor. Den amerikanska militären vill använda Hololens för utbildning och förhoppningen är att man ska kunna ha nytta av dem i kirurgi eller andra komplexa, praktiska situationer. Men varför ska ett sörmländskt bibliotek vara med i den digitala framkanten?
– Vi kommer att göra projekt för barn och unga, säger Markus. Det här blir en inspirerande språngbräda för att komma igång med programmering. Unga kan vara med och säga vad de vill göra men det blir också lekfullt att prova på tillsammans. Sen är förhoppningen också att personalen ska kunna använda den. Då behöver vi utveckla programvara men kanske kan man ha den på sig när man går runt i biblioteket och sorterar böcker. Om en bok är redo att magasineras ser vi den på en gång med hjälp av Hololens.
