Vi tar en kvällsmacka i stearinljusens sken och diskuterar pengar. Onsdagen den 21 december, 2022, cash is king. Digitala kulor, vill säga. Mitt bankkort funkade inte på Ica när jag skulle julhandla rödkål och ansjovis idag, så jag vet.
Men pengar är överallt. Till och med den smörmätta, svenska medelklassen ropar ner i en ekande börs, denna vinter. Får bli hemgjorda julklappar, för hundra gubbar.
Hemstickat är hett.
Min sambo är en mästerstickare, håller i kurser och allt. Hon berättar om en konstnär som stod på en julmarknad och hade prissatt sina koftor som de med hänsyn till material, timlön, moms och arbetsgivaravgifter borde kosta. Den billigaste, en maskinstickad sak, låg på 5 000 kr.
Dyraste koftan kostade över 26 000 riskdaler.
Hur lång tid tar det egentligen att sticka en tröja? Många timmar. Har man utbildning och arbetar som frilansare bör ens timlön hamna på 500 och uppåt. Plus avgifter och moms.
Konstnären sålde ingenting.
Målet var förstås inte att kränga, hon ville väcka tankar hos förbipasserande. Om de får en hemstickad kofta julklapp, så kanske de förstår att det är en verkligt fin gåva.
Jag uppskattade aldrig min mormors arbete som det förtjänade när jag som barn fick tröjor i present. Som författare är jag nu i en liknande sits.
Under november jobbade jag med första utkastet till en roman. 50 000 ord skrev jag under loppet av 25 arbetsdagar. Medan min sambo och min son börjar prata om annat försöker jag i huvudet räkna på antal timmar jag kommer att lägga innan romanen är färdig att skickas till tryck (eller inläsningsstudio, eller, hemska tanke, datorns papperskorg). Med en blygsam timlön på 500 kr kommer jag att göra arbete värt 100 000. Om jag är mycket snabb och effektiv.
Blir boken ens publicerad lär min inkomst landa på några få tusenlappar.
Jag redogör aningen bittert för mina kalkyler och får en nick till svar.
– Det är därför jag alltid säger att kapitalismen är oförmögen att använda som måttstock för allting. Vi kan inte reducera allting till dess monetära värde.
Nej, hon har rätt. Vi måste våga släppa taget om cashen som king. Men det kräver också omgivningens välvilja, att faktiskt betala när det är möjligt. Hur ska någon annars kunna klocka de där 200 timmarna som behövs för att skriva en roman?
Det är den 21 december, 2022, och jag ser fram emot jullovet. Då får jag ägna mig åt obetalt arbete, så mycket jag vill.
