Strängnäsborna skriver så att pennorna glöder. Inom loppet av tre år beräknar kommunen att ge ut hela nio titlar med närodlad litteratur.
Hur är det möjligt? Och på vilket sätt kan just kommunen stötta litteraturen, läsandet och skrivandet? Trakten kollade läget med Peter Björkman, som berättar om sitt spännande jobb och även tipsar om närodlad läsning.
Hej Peter! Du är något så ovanligt som ”kommunal litteraturutvecklare”. Berätta: vad gör du på jobbet?
Jag jobbar med att utveckla kommuninvånarnas skönlitterära skrivande, bland annat genom ledande av skrivarcirklar, läsande och feedback på kommuninvånarnas manus och uppsökande verksamhet för att locka skribenter.
Jag arbetar också med att lyfta fram kommunens litterära arv, som t.ex. Bo Setterlinds författarskap och är dessutom redaktör för Strängnäs kommuns skriftserie.
Ja, just – berätta lite mer om böckerna ni publicerat!
Mellan 2018 och 2021 kommer om allt går väl nio titlar att ha utgetts här. Alltifrån ett urval jag redigerat med texter av Bo Setterlind som har Strängnäsmotiv, Strängnäs är inte som andra städer, till en antologi med texter från fångar på anstalten i Mariefred, Friheten innanför murarna, som kommunförfattaren Magnus Utvik samlat in under sina skrivarkurser där.
Men hur är det möjligt att göra så mycket just i Strängnäs?
Mycket av mitt arbete har skett tillsammans med kommunförfattaren Magnus Utvik. Jag har arbetat med litteraturutvecklarjobbet parallellt med bibliotekariearbetet, 50 procent på båda sysslorna. Mellan 2018 och 2021 har Strängnäs bibliotek fått medel från Kulturrådets satsning Stärkta bibliotek, vilket finansierat många av projekten samt Magnus kommunförfattarjobb.
Har du tips på några nyskrivna litterära skildringar av livet i Strängnäs, eller Sörmland?
Strängnäs finns med i den samtida litteraturen, inte minst inom kriminallitteraturen. Bengt Lundblad har skrivit deckaren Domkyrkans duvor (i 40-talsmiljö) och Lars Rambe bl.a. Spåren på bryggan. Jag kan också rekommendera Ove Strands roman Clarissa som delvis utspelar sig i staden. Till hösten släpper Strängnäs bibliotek en samling betraktelser från Åkersbon Maria Natasja Pettersson Baumert, där dagens Åkers styckebruk (i Strängnäs kommun) är navet. Den boken ser jag mycket fram emot.
Jag vill också tipsa om Robert Åsbackas nyutgivna roman Kistmakarna, där Eskilstuna finns med i handlingen.
Är Sörmland ett anonymt landskap, litterärt sett? Om vi jämför Sörmland med exempelvis Västerbotten, Skåne och vissa andra delar av Sverige, så känns det lite blekt – eller?
Jag skulle trots allt säga att Sörmland är ett litterärt landskap med karaktär. Jag tänker bl.a. på Sven Delblancs Hedebyborna, Ivar Lo-Johanssons God natt, jord samt Kerstin Ekman med sin Kvinnorna och staden-tetralogi, som utspelar sig i Katrineholm.
Västerbotten – och Värmland – är dock troligen snäppet vassare. Kanske har de hållit berättartraditionen vid liv bättre där?
Läs mer
Strängnäs kommuns bokprojekt (nytt fönster)
Reportage P1 kultur (nytt fönster)
