/

Danskinspirerad drukmås blir privat om En runda till

Ofta när jag skriver i Trakten så handlar det om sådant jag kan relatera och referera till: Mina erfarenheter och upplevelser som jag inbillar mig har någon slag giltighet eller i alla fall kan intressera någon läsare. Jag använder ganska ofta någon slags branding och lyfter fram min USP. Allting är redan gjort, det finns inget sätt att skapa konst som är banbrytande. Å andra sidan menade Émile Zola att ”ett konstverk är ett hörn av verkligheten sett genom ett temperament”. Och just denna tid, denna händelse, har aldrig speglats genom just detta temperamentet. Man kan också använda ett Majakovskij-citat från Om det där: ”Balladernas konst är en urgammal konst/men om orden svider/och orden talar om det som svider,/blir det strax en ballad om nyare tider.”

Är jag bra nog för att lyfta fram min egen konst? Mångsysslare och en sådan där som inte kan stänga av kreativiteten och som därför ger sig på alla möjliga tekniker och konstformer. Bara för att det finns möjlighet. Jag studerade i Danmark och anmälde mig till typ allt. Jag spelade afrikanska trummor, var med i en gangsterfilm, gjorde grafik, försökte följa fotografi-lärarens förmaningar, satt i en Pro Tools-studio och spelade in fotbolls-kör och bankade på pianosträngar. Fick det smått poetiska: ”en forfriskende ’skæv’ indfaldsvinkel til musik, der afspejler sig i hans egne produktioner, som er unikke i lyd og udtryk” i betygsutlåtandet. Och senare på ett vykort från en av skolans lärare det verkligt poetiska citatet av Thorkild Hansen: ”Kunstens geværløb er skævt. Sigter man lidt ved siden af, har man en chance for at ramme plet.”

Är jag bra nog för att skriva om andras konst? Konstnärer är bra på att göra konst, konst-pedagoger är bra på att lära ut och lära in om konst, skribenter är bra på att skriva och informations-specialister är bra på att hantera information.

Ambitionen med texterna är inte så djuplodande. Inte heller har de vetenskapliga strävanden.

Litteraturvetare är bra på att analysera litteratur, kulturvetare är bra på att analysera kultur, journalister är bland annat bra på att presentera och paketera främst text och bild, och sätta rubriker och skriva ingresser. Det där är mina tre examina.

Konstvetare är bra på att analysera konst.

Jag har inte en endaste poäng i konstvetenskap. Men jag har 486 högskolepoäng i en hel del andra ämnen inom humaniora. Jag kommer aldrig att skaffa en konstutbildning eller examen som konstvetare. Ambitionen med texterna är inte så djuplodande. Inte heller har de vetenskapliga strävanden. Svaret blir alltså någon slags rundgång.

Druck. Foto: Henrik Ohsten

Efter flera rundor av annan typ på folkhögskolor, en hel del rundor under flera omgångars studentliv på nationer i Lund, nådde jag min ungdoms topp, på väg mot att bli en 32-åring, på den där højskolen vid Lilla Bält. Där fick jag grundutbildning i det danska kynnet och den danska hemligheten till gemytlighet och förklaring till vad som låg bakom de uppmärksammade värdena – den högt poängsatta livskvaliteten. Vi stoltserade runt på den där skolan och lärde oss grunderna i grafik, musik och talteknik. Ofta med den promillehalt som det talas om i Vinterbergs Druck (på svenska En runda till). Vi hade alltså de allra bästa förutsättningar för kreativt skapande. Och eftersom det var Danmark gick dessutom inget till spillo. Efter konferenser bjöd rektorn på överbliven öl. Det kunde vara söndag. Vi fick fritt dricka ur faten, kravet var att vi kände gränsen och tog oss till måndagens morgonlektioner utan knorr och gnäll.

Nu ska jag prata om mitt drickande. Journalister ska tydligen göra det. Det där var för 6690 dagar sedan. Så, det var allt om mitt drickande.

Det blev en sista runda där. Den räckte över sundet och till ett cocktailparty i ett teatersällskaps lokaler i Skåne. Smoking i grå mohair och sedan hair of the dog ett dygn senare (med granbarr i munhåla och bakom öronen).

Nu ska jag prata om mitt drickande. Journalister ska tydligen göra det. Det där var för 6690 dagar sedan. Så, det var allt om mitt drickande. Finns liksom inga historier att berätta om det i ”modern tid”.

Läs lokal Ledare på SN.se om Socialstyrelsens rekommendationer och debatten.
Och mer om En runda tillDN.se och på Nordisk film.

Erlings senaste diktfilmer:
https://trakten.nu/film/skam/
https://trakten.nu/verket/flott-vardag/
Film på youtube om vatten (textad)

Foto: tookapic från Pixabay


Erling Persson

Erling Persson är utbildad litteraturvetare, kulturvetare, förlagsredaktör och journalist. Efter 14 år i mediebranschen, till största del som redigerare, redaktör och nattchef, jobbar han nu som bibliotekarie. Han har varit med i Poetry slam-SM 2007 och 2009.