///

Anno 1796 – mord, mysterier och samarbete

Medan revolutionens vindar sveper över kontinenten ägnar sig bättre bemedlade åt att ljuga och mörda på Stora Djulö Herrgård. Det är det mustiga upplägget för en nyskriven mordgåta som snart intar scenen. Bakom intrigerna står två lärare på Åsa folkhögskola, samt Katrineholmsrevyn, Hotel Statt och Kulturrådet. Fast det började varken på Djulö eller Åsa.

– Man hörde talas om nån Marcus redan innan våra skolor slogs ihop! Senare frågade du om jag ville vara med i filmtävlingen. Men då var vi arbetskamrater.

Morgan Hammarlund och Marcus Enqvist drar sig till minnes hur de lärde känna varandra, för knappt tolv år sen, på Tallåsskolan i Katrineholm. Båda hade sysslat med skolspex och teaterprojekt för eleverna. Men det var i filmtävlingen Noomaraton de blev kreativa kumpaner. De har bidragit med en film varje år sen 2010 och två gånger gått till riksfinal i Stockholm.

Morgan Hammarlund och Marcus Enqvist.

– Det tog lång tid att jobba med manus och skrivande under de första åren, säger Morgan. Men nu går det undan.

På frågan om de har en favorit bland filmerna de gjort svarar de med en mun: Själens nyckel.

– Man får ett tema att jobba utifrån, säger Marcus, och man har 24 timmar på sig. Den gången var det “jubileum” och vi bestämde oss för att göra en film om mentalpatienter som måste åka på en slags återträff, tio år efter att de lämnat anstalten. Där möter de personalen som visar sig vara gamla plågoandar.

– Trots att de förberett sig och trots att de gått vidare i livet och mår mycket bättre blir det kaos när de återvänder, fortsätter Morgan. Föreståndaren, Doktor Ivana, får dem att bryta ihop i ett suggestivt slut. Filmen fick hedersomnämnande av juryn.

Replikerna från filmen Själens nyckel lever vidare i Morgans familj och kreativitet är på många vis något de delar med varandra, liksom med vänner och kollegor. Många har gjort inhopp som statister och skådisar. En av Morgans första elever, Bawan Rashid, som han hade 1997, har kommit att bli ordinarie medlem i filmgänget. 

Film och teater går hand i hand och båda varianterna har tagit stryk av pandemin. Det fick Katrineholmsrevyn känna på, när det blev omöjligt att både repa och spela. Marcus har ingått i revyn länge och var med när Hotel Statt i Katrineholm bjöd in till möte.

– De frågade om vi hade lust att göra mordgåtor i teaterform och det gick vi igång på.

Marcus kläckte strax idén att förankra mordgåtan i Djulö Herrgård och göra den historisk. Carl Hildebrandsson Uggla kändes som en spännande figur att utgå från. 

– Jag har varit på en del mordgåtor och visste ungefär hur jag ville konstruera den. När jag berättade för Morgan satt vi på bussen hem från Åsa och han gav mig en massa historisk kontext.

– 1700-talet var en turbulent tid, säger historielärare Morgan, som gärna forskar i lokal- och regionalhistoriska dokument. Revolutionen skrämde upp Europas makthavare. Gustav III var mördad, nye kungen var omyndig och landet styrdes av en förmyndarregering som var… skum. Reuterholm i ledningen skickade ut spioner och rikets finanser var i spillror. 

Repetitionen lyfter med kostymer och miljö.

På Stora Djulö satt verklighetens Carl Hildebrandsson Uggla. Marcus och Morgan bestämde sig för att leka lite med honom och utgå från idén att han kanske faktiskt gillade frihetens vindar.

– Sen är det roligt att du hittade bokförsäljningen, säger Marcus. När biblioteket från Stora Djulö gick under klubban 1830, när Uggla var borta sen länge, fanns det titlar av Voltaire och maktfördelningens arkitekt, Montesquieu. Tankegodset fanns alltså i hyllorna.

Samtalet på bussen ledde till nästa och snart satt duon två timmar varje fredag och skrev. Först på Sultan men när pandemin tog fart igen flyttade de till Morgans veranda. Där fantiserade de vidare om verkliga namn, hämtade ur Stora Djulös husförhörslängd, och påhittade karaktärer, som mytomanen och vildhjärnan Carl Reinhold Blomstersvärd. Den senare blir berättelsens katalysator.

Så småningom var det dags att blanda in fler personer, skådespelare och rekvisitörer.

– Revyn fick pengar från Kulturrådet, säger Marcus. Tanken var att göra något nytt, och när vi fastnade för kostymdrama förstod vi att vi behövde ordentlig rekvisita och bra kostymer. Skådisar hämtade vi från revyn. På grund av pandemin har det försvunnit några namn och nya har tillkommit. Både veteraner och ett par stjärnskott från ungdomsrevyn!

Manus har de skrivit tillsammans. Morgan har fungerat som regiassistent.

– Marcus har erfarenheten och blicken för skådespelandet. Jag har mer koll på detaljer och sen kan vi diskutera hur repet har gått i efterhand.

– Det skulle inte funka att vara själv, säger Marcus. Jag har en väldigt fysisk registil, går in i scenen och visar med kroppen. 

Marcus och Morgan putsar detaljer under veckans rep.

– Din styrka är ju att du går in med hull och hår, säger Morgan. Du kan avskärma allt, glömma bort att äta och bara köra. Sen är du lyhörd också och tar in skådespelarnas förslag. Manus har varit levande.

– …och utan dem, utan deras input, hade det aldrig gått. 

– Vi tänkte ju på vissa personer under skrivandet. När de sedan tackade ja… det var härligt. De fyller verkligen ut kostymerna med kött och blod. Det är en fantastisk ensemble.

Vykort av herrgården, se gärna fler bilder på Stora Djulös hemsida.

Kostym och miljö är oumbärliga bitar. När manus presenterades för gruppen för första gången, på Morgans mysiga veranda, var det trots allt långt från målet. Att klä sig i kostym och kliva in i autentiska miljöer på Stora Djulö har lyft allting till nästa nivå.

– Det blir en magi, säger Morgan, en verklig inspiration.

En annan källa till inspiration är samarbete och när man pratar med Marcus och Morgan är det tydligt att ett plus ett kan bli mer än två.

– Det här ska vi fortsätta med, avslutar de. Det blir fler projekt!


Mordgåtan Anno 1796 – Mord och Nidingswerk spelas på Stora Djulö Herrgård 18 och 19 november, start klockan 18:00. Biljetter och matpaket bokas via Stora Djulös hemsida.

Mamosta (kurdiskt ord för lärare) är Marcus, Morgans och Bawans filmcrew. Deras verk kan ses på Youtube.

Stora Djulö Herrgård ägs sedan 1935 av Katrineholms kommun. Verksamheten drivs idag av Hotell Statt. Platsen har anor ända tillbaka till 1300-talet. Carl Uggla skulle kanske ha uppskattat en kontrafaktisk och lite respektlös behandling. Han uppförde själv “falska” runstenar i parken mellan Djulö och Dufweholm.

Axel Hellby

Skribent, lärare och författare, sedan hösten 2020 Traktens chefredaktör.