I Traktens andra nummer har vi bjudit in skribenter och kulturskapare att fundera över språk. Det kändes givet. Vi som engagerar oss i kultur på något vis, från Dramatenchefer till bokcirkeldeltagare, har en relation till orden, morfemen, suffix och prefix. Hur de bygger, formar och filtrerar världen åt oss.
DNs Jonas Thente utgick från en klassisk dikt av Aspenström i en betraktelse i november. Han landade i följande: “Läsandet av skönlitteratur utvidgar vår känsla för språket och vad det kan göra. Och språket är i sig självt en gestaltning av världen.”
Den läsande människan är inte en bättre sort, mer moralisk eller ens per automatik bättre på att sätta sig in i andras situation. Vad ska vi då med språk till? Gestalta världen, berätta om den. En gammal klyscha: människan är den berättande apan. Där växer vi, där lever vi – i språket och i rörelsen av tankar mellan din hjärna och min.
Innan restriktionerna återinfördes hann jag göra ett författarbesök på bibblan. Värdet av läsande kom upp när jag rundade av med en frågestund. Vi blir inte bättre av att läsa, hävde jag ur mig. Fick mothugg, tack och lov! Lyckades kanske inte förklara min sida men jag är övertygad om att en människa som snickrar dagarna i ända, istället för att läsa, kan utveckla medmänsklighet lika lätt som den som hellre läser romaner. Ändå är språket så totalt avgörande för vad det innebär att vara människa.
Så, med hjälp av folk från trakten ska vi spatsera runt i det underbara, hemska, svåra och lätta som är språk. Roland Blomkvist ger oss skjuts genom sörmländskan. Svenska kulturrådet Hedda Krausz Sjögren berättar i en intervju om hur det är att jobba i ett land med elva officiella språk. Birger Schlaug återvänder med en krönika om det politiska språkets fallgropar och Karin Flygare bjuder på en specialskriven novell. Läs också intervjun med fristadsförfattaren Ola Husamou, Annika Bergslands artikel om hemliga språk och mycket mer!
Thente citerade en Aspenströmrad från 70-talet (“Sardinen vill att burken öppnas mot havet”). Den är fin men jag tar och avslutar med fem andra ord ur Werners mäktiga fatabur:
Dikten? / Sin egen svallvåg bara.
>> Här kan du läsa samtliga bidrag i Trakten #2 – tema språk!
