//

“Vi ser ett kulturellt uppvaknande”

Intervju med Lotta Finstorp (M), Mellösabo och en av kultursveriges mäktigaste kvinnor

Start

Lotta Finstorp himlar med ögonen, där vi sitter utanför Amazon, före detta Folkets Hus i Flen. Det är en ljummen septemberförmiddag. I bakhuvudet spinner nog fortfarande räknesnurran på moderatpolitikern, som numera är andre vice ordförande i riksdagens kulturutskott.

– Jag har suttit i sååå många såna möten senaste tiden!

Hon har ägnat morgonen åt ännu ett distansmöte. Den här gången med Moderaternas budgetchef. Tillsammans med övriga ledamöter i kulturutskottet hanterar Lotta Finstorp nära 15 miljarder av statsbudgeten.

Elaka tungor kallar riksdagsledamöterna “knapptryckare” och världsfrånvända politiska broilers, styrda av partipiskan. Men för Lotta Finstorp är omröstningarna i högsta grad verklighetsförankrade.

– När jag trycker på knappen i riksdagen så har jag ju hela kedjan klar för mig, hur beslutet påverkar inte bara statsförvaltningen utan även regionen och kommunerna.

Ytterst landar beslutets verkningar även i Flen, där Lotta Finstorp bor sedan slutet av 1970-talet. Hon är sedan länge aktiv i lokalpolitiken och har även haft ledande poster i regionen. En många gånger utsatt position, där debatter, framträdanden och granskningar tillhör vardagen. Livet i det politiska rampljuset kändes långt borta i barndomens Småland.

– Jag var väldigt blyg, säger Lotta. Det var faktiskt teatern som hjälpte mig att våga, som gjorde att jag idag obehindrat kan ställa mig i nästan vilken talarstol som helst.

Amatörteatern inom IOGT i Vimmerby fick henne att övervinna blygheten. Hon minns huvudrollen i “Sveriges kanske första miljöpjäs”. En satirisk betraktelse över människans skenheliga förhållande till naturen.

– Jag satt ensam på en scen och spelade något slags friluftsmänniska, talade om vikten av att ta hand om naturen, samtidigt som jag slängde burkar, plast och annat skräp omkring mig.

Lotta skrattar åt minnet. Pjäsen vann förstapris och när nykterhetsrörelsens teaterungdomar åkte hem så glömde Lotta Finstorp för en sekund kontexten.

– Champagne! ropade jag, när vår ledare frågade hur vi skulle fira segern. Mina föräldrar brukade ju fira festliga tillfällen med just champagne. Men i det här sammanhanget var det väl inte helt lyckat.

Vägen in i politiken gick via Moderata ungdomsförbundet, MUF. Lotta Finstorp var med och startade MUF:s första lokalavdelning i Hultsfred, som snart blev kända för sina discon.

Vi skämtar om att MUF-discona faktiskt kan ses som hennes första kulturpolitiska insats. Jag frågar hur det egentligen är med Moderaterna och kulturlivet. Hela det så kallade kulturetablissemanget är ju genomsyrat av mer eller mindre uttalat röd-gröna värderingar. Är det otacksamt att vara moderat i kultursvängen? Lotta Finstorp tycker inte det.

– Tvärtom! Det finns fler moderater i kulturlivet än du tror. Dessutom är väldigt många kulturarbetare företagare, så vi har lätt att mötas.

Kultur, företagande, socialförsäkringar, utbildning, demokratiutveckling – allt hänger ihop, menar Lotta Finstorp, som under många år arbetat som socialsekreterare, kurator och lärare i vuxenutbildningen.

– Kulturen är kittet, skriv gärna det! säger Lotta. Hon markerar ordens vikt genom att upprepade gånger trycka pekfingret mot det slitna träbord där vi sitter. Kulturen är inte något separat, inte något för sig. Det är välfärdens hängränna, kulturen binder ju samman samhällsbyggets olika delar.

Hon säger att även om pandemin har varit katastrofal för kulturlivet, så har krisen samtidigt inneburit en omvärdering av kulturens roll i samhället. Den ska ju bara finnas där, som livsluften. Men först när scenerna stod tomma och tysta, när konserter, läsningar och studiecirklar ställdes in, först då insåg många kulturens värde.

– Vi upplever en form av kulturellt uppvaknande, säger Lotta Finstorp. Det här suget efter kultur, längtan efter upplevelser – det hoppas jag lever kvar när pandemin är över.

Lottas plats: Missa inte bokskogens skira grönska i Engelska parken, Hälleforsnäs.

Kulturminister för en dag

Lotta Finstorps första reformer om hon blev kulturminister:

  • Biblioteken! Bildningens och demokratins högborg behöver mer stöd. Digitalisera och ensa IT-systemen. Låt bibliotekarierna vara just bilbiotekarier – inte som nu, en allmän medborgarservice och ibland socialtjänst.
  • Stärk kulturarbetarnas villkor i socialförsäkringarna. Det är inte rimligt att en fotograf ska behöva lägga ner verksamheten och sälja utrustningen för att kunna överleva en krisperiod. Man borde kunna stämpla på deltid, upp till 50 procent.
  • Förbättra filmbranschens möjligheter att göra avdrag för produktioner, ungefär som ROT-avdraget. Fler produktioner skulle förläggas i Sverige, skapa jobb och bidra till besöksnäringen.
  • Mer fria medel till kulturen – mindre styrning och politiskt dikterade villkor. Vi politiker ska hålla armlängds avstånd till kulturen. Även om ambitionerna är goda är detaljstyrning farligt – se på utvecklingen i Polen och Ungern!

Tre snabba

Din senaste kulturupplevelse?
– Konstrundan i Flen under helgen. Imponeras av den kulturella mångfalden som finns i vår kommun!

Ett verk du gärna återkommer till?
– Boken Igelkottens elegans av Muriel Barbery. Vi behöver alltid påminna oss om att aldrig sätta etiketter på människor utifrån klädsel och/eller yrke.

En särskild plats här i trakten?
– Jag tycker om att flanera i Engelska parken i Hälleforsnäs. Ljuset bland bokarna är magiskt.