Stämmer de verkligen, de där sakerna man hör om historiska figurer? När David Lindén började forska var den frågan en viktig drivkraft. För han visste att fördomar och skämt kan växa till accepterade ”sanningar”. Medeltiden och historiens kvinnor är två områden som fascinerar och i höst ges hans bok Heliga Birgitta, En kvinna starkare än alla män ut på Langenskiölds. Snart kommer Nyköpingsbördige David Lindén till LitterArt och Trakten har ställt några frågor inför besöket.
Berätta om arbetet med boken om Birgitta.
– Jag har först och främst gått igenom tidigare Birgittaforskning, vilket är ett ganska stort material för att uttrycka sig milt. Tack och lov har jag varit fascinerad av henne sedan tioårsåldern. Efterforskningar är författarens bästa vän.
Det finns i runda slängar ett par tusen biografier om den heliga Birgitta och grundfakta är relativt kända: ”Vem var hon gift med och vad hette hennes barn?” Så det handlar i mångt och mycket om att se på gammalt material med nya ögon. Det sistnämnda är viktigt inom all historieskrivning, för vi är ”barn av vår tid” för att citera proggbandet Nationalteatern. Till exempel är en del tidigare Birgittaforskning tämligen sexistisk.
Vad har varit svårast och vad har varit mest intressant i själva letandet?
– Det svåraste har varit att välja bort. Heliga Birgittas liv och 1300-talets Europa är så oerhört intressant! Men läsaren kanske inte behöver 30 extra sidor om jordbruksteknik eller om varför sältran användes för ljustillverkning. Musikproducenten Max Martin har sagt att man måste ”döda sina älsklingar” och det är samma sak när man skriver böcker. På frågan om vad som har varit mest intressant måste jag säga att det är att se Birgitta i ljuset av vår egen tid. Kanske inte den fromma kvinnan utan den starka maktspelerskan som älskat en man, fött barn och samtidigt var hänsynslöst effektiv när det gällde att nå sitt mål. Ett mål hon hittade i 40-års åldern.
Du har pratat om att vara en manlig historiker som tittar på kvinnors historia. Hur viktigt tänker du att det är för resultatet?
– Män och kvinnor skriver olika och att som man skildra en historisk kvinna är en utmaning. Men det blir väldigt bra om man försöker skildra personen på hennes egna villkor. Vid första anblick kan Birgitta anses ha många starka kvinnliga sidor: moder, maka och religös. Men hon har också starkt manliga som hänsynslöshet, kämpavilja och långsiktighet. Detta kan låta fördomsfullt men i historieskrivningen har det funnits tendenser att dela upp biografier på detta sätt. Jag skapar en helhetsbild.
Hur har du förhållit dig till könsroller under skrivandet?
– Jag har försökt avliva myten om 1300-talskvinnan som en passiv bebismaskin. Birgitta Birgersdotter, som hon hette när hon levde, var ledare för sin familj och utövade egen politisk makt. När det kommer till politiska förändringar i Sverige var hon en form av ”don Corleone-mormor”.
Birgitta måste väl ha varit en kontroversiell figur under sin livstid?
– Både ja och nej. Hon tillhörde Sveriges mäktigaste familj utanför kungahuset och hade faktiskt en kvinnlig släkting som betraktades som helgon. Däremot retade hon gallfeber på en del kardinaler och påvar under sin tid i Rom.
Tyvärr är Birgitta idag främst en figur som man ser som religiös och som folk velat göra till något hon inte är. Hon brukar exempelvis porträtteras som en tidig feminist och det är att göra orätt mot historien. Hon är vår första kvinnliga pionjär men hon är också varm anhängare av eliten och hade med största sannolikhet inte röstat på Fi för att uttrycka sig drastiskt.
Det blir ofta diskussioner kring historia och så ska det vara. Jag hoppas fler får upp ögonen för vår första riktiga powerdam. När jag kommer till LitterArt vore det roligt att få frågor om heliga Birgittas insatser för svensk litteratur och för den politiska retoriken, där har vi starten på många goda samtal om historia!
Nyköpingsgrabben David Lindéns historietips:
För nybörjaren är TV-serien Den svenska historien en lysande startpunkt. Ska vi sen prata Sörmland och Nyköping så är Gästabudet förstås dramatiskt, men det som fått störst konsekvenser är när Gustav Vasas yngste son hertig Karl var hertig på Nyköpings hus under senare delen av 1500- och början av 1600-talet. Han hade kvalitéer som varje modern chef borde ha: Han rekryterade medarbetare som gjorde ett bra jobb när han inte längre var med. Som Johan Skytte som nygrundade svensk utbildning och som var från Nyköping. Om honom kan man läsa i Johan Skytte: stormaktstidens lärare som jag gav ut 2018 på Atlantis.
