Södermanland är inte bara slottens landskap. Där det finns slott finns det rikedom. Där det finns rikedom finns det makt. Där det finns makt finns det präster. Det har historien lärt oss. Landskapet är följaktligen nedlusat med kyrkor. Några välhållna och fint bevarade, några dussinkyrkor och några ganska udda kreationer.
Björkviks gamla kyrka
58.85977556752124, 16.553063832881918
En sakral plats där man verkligen kan känna historiens vingslag mot huden är Björkviks kyrkoruin. Utan tak men med så mycket mer av atmosfär och tyngd. Mitt i står ett stenaltare som du kan skrida fram till på en välklippt gräsmatta.
Väggarna har stått här ett tag. Kyrkan uppfördes på 1100-talet. År 1869 träffades den av blixten och brann ned. Då byggde man 1875 en ny kyrka i gotisk stil på ny plats istället för att renovera. Den, Nya Björkviks kyrka, brann också ned – redan år 1900 och återinvigdes 1902.
Klockstapeln är av trä och faluröd.
När du kör iväg igen efter besöket se till att svänga rätt. Alldeles intill ligger nämligen ett respektingivande säteri, och har du otur står bilen plötsligt framför mangårdsbyggnaden… eftersom vägen tar slut.
Lerbo kyrka
58.980176350153705, 16.42582486378883
I Lerbo kyrkas klocktorn, med en form ovanlig för Södermanland, sitter länets äldsta bevarade kyrkklocka från 1100-talet kvar. Tornet användes även som sädesmagasin när nöden krävde det.
Dopfunten är från 1100-talet och av sandsten. Kyrkan renoveras, den är klädd i slöja och ibland (solens) spetsmönster, men man kan gå in i den digitalt dygnet runt och se sig omkring. Ett bra sätt att skydda både kyrksilvret och varandra i pandemitider.
Till digital rundvandring i Lerbo kyrka (öppnas i nytt fönster).
Stora Malms kyrka
58.96782516204338, 16.360723255840895
Stora Malms kyrka byggdes på 1200-talet. I nora delen av socknen finns de stora sandåsarna – boplatser med historia så långt som till stenåldern.
Kyrkan har varit katolsk, har brunnit, haft platt trätak, varit utan sakristia, förändringarna under århundradena är många… här finns gravkor för Nieroths familj, gravvalv för ägarna till Cathriheholms gård, gravvalv för ägarfamiljen till Eriksberg och Forssjö bruk.
Klocktornet får mig att tänka på en gotländsk väderkvarn. Efter senaste ombyggnaden av kyrkan 1909-1910 står altaret ungefär där det stod på medeltiden. Det är Katrineholmsbygdens ursprung, utveckling och förändring i kondenserad form som är bevarad i väggarna här.
Till digital rundvandring i kyrkan (öppnas i nytt fönster)
Nävertorps kyrka
58.987299559560356, 16.186329540499635
Johannes Olivegren har ritat Nävertorps kyrka. En kyrka som kommunicerar en hel del funkis. Men även spansk landsortskyrka som tagen från en spaghettivästern. Här finns ett fristående och väl synligt klockspel från samma år som kyrkan invigdes med gudstjänst – 1966. Tornet är betsat i samma mörkbruna nyans som kyrkans lägre delars trästomme.
Till digital rundvandring i kyrkan (öppnas i nytt fönster)
Östra Vingåkers kyrka
58.969104706694864, 16.113532188006232
Östra Vingåkers kyrka är från 1700-talet. Det speciella med den är att den har två dopfuntar. Den ger i övrigt ett sparsmakat intryck och skulle kunna vara en stor herrgårdsbyggnad. Det finns omfattande dokumentation att tillgå på plats om kulturgravarna på kyrkogården. Prominenta namn syns på några stenar inhägnade med kedjor.
I gamla skolträdgården intill finns frälsarkransen i version med stora pärlor på stenar. Ge gärna tid åt denna plats för eftertanke.
Till digital rundvandring i kyrkan (öppnas i nytt fönster)
Valla kyrka
59.02262193502015, 16.382990942349867
Hoppar vi framåt till 1962 och österut hittar vi Valla kyrka. Ett skepp parkerat i en backe mitt på sörmländska slätten. Liksom Nävertorps kyrka är den ritad av Johannes Olivegren.
Valla kyrka invigdes 1962 och är av trä och tegel men inte alls lika väl omhändertagen till det yttre som de tidigare nämnda från till exempel 1100-talet.
Klockstapeln står ensam och lite högre, träet är som självimpregnerat grånat brukar vara.
Till digital rundvandring i kyrkan (öppnas i nytt fönster)
Floda kyrka
59.067384190023944, 16.361861192628115
Floda nya kyrka, invigd 1888, som ersatte den från 1100-talet, är en i stilen en gotisk katedral ritad av A.H. Hägg. Men här kan man se olika tider och byggnadsstilar. Det medeltida skeppet är anpassat och likaså är det Kaggska gravkoret från 1600-talet en del av kyrkan.
Den fristående klockstapeln är bredare än vanligt och av grånat trä.
Miljön kring Floda kyrka är väl bevarad och visar på hur viktigt kyrkan var för ett samhälle och vilka funktioner den uppbar.
Det finns tecken på att i det sekulariserade nutida Sverige håller kyrkan åter på att ”tvingas” ta hand om viktiga funktioner när välfärdssystemet knakar i fogarna.
Till digital rundvandring i kyrkan (öppnas i nytt fönster)
Sköldinge kyrka
59.036584020781945, 16.434835082830688
Sköldinge kyrka uppfördes på 1100-talet. Här finns bland annat en dopfunt av sandsten, liksom i Lerbo, kvar från den tiden. Kyrkan har byggts till och byggts om flera gånger och renoverades senast 2014.
Tanken svindlar när klockstapeln av trä visar sig vara bygd år 1700. Så svart att den nästan ser bränd ut. Hur gammalt är ditt balkongbord? Är det helt och rent?
Till digital rundvandring i kyrkan (öppnas i nytt fönster)
Mer för kyrkospanaren
Via svenska kyrkans hemsida kan du söka fram församlingar och kyrkor i Sörmland. Många av dem har kostnadsfria guidade visningar under sommaren.
Kolla även in den crowdsourcade kyrkokartan.
För den seriöst intresserade: Riksantikvarieämbetets projekt Södermanland : Landskapets kyrkor, klassikern Kyrkorna i Sörmland (Ivar Schnell), Det medeltida Sörmland : en arkeologisk guidebok (Anund/Qviström).
Och vill du fundera vidare över dessa mäktiga kulturyttringars kopplingar till samhällsbygget och samtiden: kolla gärna i Det gudlösa folket (Thurfjell).
