En drygt 120 år gammal gåta. Vad hände egentligen med den stackars fiskhandlaren som förlorade allt hopp och gav sig ut för att möta döden på stambanan? Eller var han ölutkörare? Några öl för mycket kanske? Men varför hade han fiskfjäll i plånboken? Vintage true crime med Morgan Hammarlund som visar hur man kan gräva i traktens arkiv efter sedan länge glömda sanningar.
Text av Morgan Hammarlund, Katrineholm
Det började med en fundering, vad visste jag om Flens historia innan samhället blev stad? Inte mycket, här fanns en kunskapslucka att fylla. På nätet fann jag En liten bok om Flen, av John Cederlund, som innehöll minnen från Flenstrakten, mestadels från slutet av 1800-talet. Boken beställdes och kunde snabbt levereras av säljaren själv, en pensionerad bibliotekarie på cykel.
Boken, som gavs ut i samband med att Flen blev stad 1949, visade sig innehålla mängder av intressant information. Cederlund, född 1880, skildrar sin hembygd både detaljerat och personligt. Här berättas bland annat om kyrkan, skolan, fattighuset, gästgiveriet, skyttegillet och om Flensorginal från förr. Helt enkelt en samling mustiga personminnen från en avlägsen tid.
Den mest anmärkningsvärda historien fann jag jag under rubriken “Nöjen och händelser“. Här berättas om fiskhandlare Källströms tragiska slut. Efter en mycket svår förlossning varnade doktorn att Källströms hustru inte skulle överleva ytterligare en nedkomst. Trots varningen blev hon gravid igen och dog i barnsäng. Mannen tappade all livslust och beslutade sig för att ta sitt liv genom att en vinterkväll vandra järnvägslinjen söderut för att möta det första snälltåget från Katrineholm. Först vid Holbonäs i Sköldinge kunde han göra slut på sitt lidande genom att kasta sig framför tåget.
Bokens författare, som råkade vara passagerare på just detta tåg, blev vittne till hur den massakrerade kroppen lades på en presenning på sista plattformen vid avlastningen i Flen. Kroppen var så illa tilltygad att ingen kunde se vem det var och det var först då man tittade i den dödes portmonnä och fann fiskfjäll på pengarna där, som man kunde identifiera fiskhandlare Källström.
Enligt författaren var detta en olycklig händelse som länge lät tala om sig.
Kan man då verkligen lita på att det gick till på just detta sätt? Jag hade ett antal historiska pusselbitar att utgå från, om jag ville få reda på denna historias tillförlitlighet. Först fanns yrke och efternamn på den döde, fiskhandlare Källström. Han var bosatt i Flens socken och begick självmord vid Holbonäs i Sköldinge. I berättelsen redogörs bara för att händelsen inträffade en vinterkväll, varken år eller datum finns angivna, men eftersom boken behandlar minnen från slutet av 1800-talet, fick jag ändå en tidsram.
Det påstås att mannen inte varit nykter sedan dagarna före jul.
Första frågan som jag ville få svar på var om det fanns någon fiskhandlare vid namn Källström i Flen i slutet av 1800-talet. Någon fiskhandlare i Flen hittade jag varken i Södermanlands läns kalender eller i Sveriges handelskalender från slutet av 1800-talet. Däremot hittade jag namn på handlare och hantverkare som möbelsnickare, skräddare, kakelugnsmakare och många andra.
Den andra frågan jag ställde mig var om händelsen lämnat några spår efter sig i nyhetsrapporteringen. Till skillnad från idag var det inte ovanligt att man rapporterade om självmord, läsarna var nämligen intresserade. Kungliga biblioteket har en söktjänst på nätet för svenska dagstidningar och genom sökordet “Holbonäs” fick jag fram 551 träffar för åren 1779 -2021. Lite väl många träffar, men genom att krympa tidsspannet till åren 1895 -1899 fick jag nu fram endast 28 träffar.
Denna sökning gav resultat, för här hittade jag verkligen ett par notiser om olyckan vid Holbonäs. I Eskilstuna-Kuriren från fredagen den 7 januari 1898 rapporteras om att en person blivit överkörd av tåget mellan egendomen Holbonäs och Kantorp i Sköldinge. I nyheten berättas att olyckan inträffade vid halv femtiden på morgonen och att den döde var en före detta öltappare från Flen. Även Östgöten, Östergötlands allmänna Nyhets och Annonsblad, från den 10 januari 1898, har en notis. Under rubriken “Han kastade sig framför tåget” berättas om det uppgående nattsnälltåget som under torsdagsnatten ilade från Kantorp mot Flen då en karl plötsligt i närheten av egendomen Holbonäs kastade sig framför och krossades. Då tåget stannat och den olyckliga dragits fram, visade det sig att han var en i Flen bosatt ölutkörare. Orsaken till varför mannen kastat sig framför tåget skriver Östgöten att man inte vet, men olyckan ska ha skett under rusets inverkan. Det påstås att mannen inte varit nykter sedan dagarna före jul.
Jag har alltså två tidningar som rapporterar om samma olycka och med små skillnader vad gäller detaljerna och kan konstatera att en olycka verkligen har inträffat då en man blev överkörd av tåget vid Holbonäs den 6 januari 1898. Den överkörde mannen var bosatt i Flen och hette Källgren i efternamn (!) och var en före detta ölutkörare eller öltappare.
Den tredje frågan som jag ville få svar på var om det var möjligt att hitta Källström/Källgren via kyrkböckerna. Genom riksarkivets digitala kyrkböcker skulle detta vara möjligt. Jag började i dödboken för Flens socken från januari 1898. Här hittar jag mycket riktig en Gustaf Alfred Kjellström, arbetskarl i Marieberg född den 11 mars 1861 och död den 6 januari år 1898. Någon dödsorsak finns inte angiven, men alla andra fakta stämmer överens på den person som jag söker. Här finns också en hänvisning till sidan 164 i församlingsboken, där jag kan finna mer fakta om denne Kjellström. Där, under rubriken Marieberg, finns Arbetskarlen Kjellström. Han är född 1861 i Dunker och änkling sedan den 3 augusti 1895 och även far till en dotter vid namn Märta Sofia, född den 16 september 1893. I dödboken för den 3 augusti 1895 finns Klara Amanda Eriksson med. Hon står antecknad som hustru till arbetskarlen Gustaf Alfred Kjellström i Erikslund. Hon är född den 24 september 1858 och dödsorsaken anges som barnsäng.
Har du fiskfjäll i plånboken ska du aldrig sakna pengar.
Tjeckisk tradition
Min undersökning bekräftar alltså historien om den olyckliga Kjellström i John Cederlunds “En liten bok om Flen“. Däremot går det inte att utifrån källmaterialet belägga att Kjellström också var fiskhandlare och inte heller om det fanns fiskfjäll i hans portmonnä. Googlar man på fiskfjäll i plånboken får man sökresultatet att det är en tjeckisk tradition. Har du fiskfjäll i plånboken ska du aldrig sakna pengar. Kanske var det även en sed i 1800-talets Sverige? Men det är en annan undersökning. Gåtan om Kjellströms fiskfjäll kvarstår.
Anmärkning: Puffbilden på Traktens förstasida föreställer lantbrukare Carl Ehrnst, sannolikt från Bohuslän. Det är inte fiskhandlaren eller ölutköraren. Men han fick en rejäl firre, Carl. Foto från Bohusläns museum via Digitalt museum.
Arkivforskning: Var ska man börja?
Om du hittar en gammal bok, eller tidningsartikel, eller om du stöter på en byggnad med underlig historia eller undrar vart din gammelmormors bror egentligen tog vägen, då kan du behöva forska lite. Den digitaliserade världen erbjuder några lättanvända verktyg att börja med. Kungliga bibliotekets söktjänst för dagstidningar är förstås ovärderlig! Lite mer svårmanövrerat, men fullt av sörmländska skatter, är Sörmlands museums databaser, där du kan hitta mycket bildmaterial, men också biografiska data och människoöden. Riksarkivet har förstås en mäktig databas, där alla sorters material från den svenska historien finns samlat. I närområdet är Arkiv Sörmlands nya kunskapsbank nyttig. Där finns länkar till kommunala och regionala arkiv i trakten. Värt att kolla upp är också exempelvis Hembygdsförbundets Utforska platsen och Lantmäteriets historiska kartor. Fornsök från Riksantikvarieämbetet är en guldgruva, särskilt för äldre historia.
