Ellen Rydberg började jobba på kulturskolan i Vingåker i augusti ifjol. I rollen som danspedagog har hon fokus på att göra verksamhet som är både rolig och tillåtande för barn och unga. De som dansar med henne måste känna sig trygga och sedda. Därför kändes det självklart att tacka ja när hon fick frågan om att koordinera ett projekt som inkluderar kulturskolor från hela Sörmland.
Projektet heter Kulturskola och psykisk hälsa och tar avstamp i en avhandling om hur man med dansens hjälp kan må bättre. Alla kulturpedagoger har förstås ett sånt här fokus.
– Någon elev kan gå hem med en känsla att de inte fick berätta, inte fick uttrycka sig. Det där måste vi hela tiden jobba med. Det ingår i vår vardag.
En vanlig dag kan Ellen arbeta med allt från fyraåringar upp till gymnasister. Kulturskoleeleverna kommer efter skoltid men hon arbetar också med en högstadiegrupp som fördjupar sig.
– Jag är koreograf och min kollega regisserar dem, det ska bli en musikal som får namnet You’re the voice. Handlingen kretsar kring en fritidsgård som ska rivas och traktens ungdomar som kämpar för att rädda huset. Vi gör det på ett väldigt öppet vis, när ungdomarna vill ändra i manus eller scener så arbetar vi om.
Föreställningen ska ha premiär i maj och kommer självklart att göras digital.
– Men vi hoppas verkligen att de ska kunna spela upp den för sin skola.
Pandemin påverkar såklart. Just nu har Vingåker pausat kulturskolegrupperna i tre veckor efter sportlovet för att motverka smittspridningen. Samtidigt fortsätter Ellens arbete som projektkoordinator.
– Under våren bygger vi nätverk. Tanken är att elevhälsa, psykiatri och kulturskolor ska samverka. Det är inte helt lätt att få alla kontakter att fungera. Inte minst kan det vara svårt när det gäller vem som ska betala inom en kommun.
Själva projektet har dock finansiering från Allmänna arvsfonden och pågår i tre år. Strukturer ska byggas upp och kompetensen höjas.
– Sen finns det här kunnandet kvar. Vi kommer att vara många som vet hur man jobbar med psykisk hälsa på Sörmlands kulturskolor. Och det finns kompetens att bygga vidare på. I Katrineholm är man redan igång med kultur på recept och dans för hälsa. Att de sen ingår i projektet är jättebra, så vi andra kan ta del av hur de arbetat och alla kan utbyta erfarenheter.
Att barn och unga mår bättre om de har en meningsfull fritid och får utöva kultur på olika sätt är etablerat. Men det finns svårigheter.
– Det är en balansgång när man ser till en sån grupp som musikalgänget. Där vill eleverna såklart göra sitt bästa och prestationskraven kryper in. Vi måste se individerna även där men ofta försöker vi dela in i olika grupper så att olika behov ska tillgodoses. Dans för hälsa leder inte till föreställningar utan fungerar som kreativa frizoner för den som behöver få en skyddad miljö.
Nedan följer en presentation av kulturskoleprojektet som kommer att pågå i tre år och som involverar sammanlagt 30 kommuner.
Kulturskola och psykisk hälsa är ett nystartat projekt som innefattar samtliga musik- och kulturskolor i Region Södermanland. Projektet ska pågå under tre år och ägs av Kulturskolerådet i Stockholm och har finansiering från Allmänna Arvsfonden. De trettio deltagande kommunerna och andra aktörer kommer att mötas för att ta del av varandras erfarenheter, nya arbetssätt och metoder.
Vi vill att musik- och kulturskolor blir medvetna aktörer i arbetet för att främja psykisk hälsa för barn och unga. Suicide Zero har tagit fram rapporten Tio år utan förbättring som visar att självmord bland barn och unga har ökat med nästan 1% per år. Det är idag den vanligaste dödsorsaken för flickor i åldrarna 15–19 år och den näst vanligaste dödsorsaken för pojkar i samma ålder.
Kulturskolor i Sörmland kommer att pröva nya metoder i arbetet mot psykisk ohälsa. Kultur på recept är ett koncept som lyfts upp i arbetet. Med kultur på recept samarbetar elevhälsan, föreningar och kulturskolorna. Tanken är att skapa en frizon för eleven där fokus ligger på kreativitet och gemenskap, en frizon där prestation och krav inte existerar.
Forskning visar på en koppling mellan kultur och hälsa. Anna Duberg, som är forskningshandledare vid Örebro Universitet, doktorerade 2016 med en avhandling om hur dans kan stärka psykisk hälsa. Hon visar på hur stressreduktion kan skapas med hjälp av lust, rörelse och kreativ frihet – och kan minska behov av psykofarmaka!
Att få utrycka känslor genom de konstnärliga områdena är otroligt viktigt och meningsfullt. Kreativt skapande inom musik, teater, litteratur, dans, sång, foto, film och bild kan hjälpa barn och unga med psykisk ohälsa. Det ger gemenskap och utvecklar ens förmåga att utrycka sig, inte nödvändigtvis med ord men att skapa ett uttryck för känslor och tankar. Med projektet vill vi se ett resultat där fler barn och unga utvecklar ett ökat självförtroende, gemenskap och framtidstro.
