Åsa folkhögskola firar 150 år och Sverigedemokraterna i Region Sörmland vill sälja den till Katrineholms kommun för att korta vårdköerna.
Det framgår av en enkät som P4 Sörmland skickat ut till partierna. Daniel Berton, rektor på Åsa folkhögskola, menar att förslaget inte är verklighetsförankrat. Han förklarar att folkhögskolan ger mer pengar till regionen än vad den kostar, och kallar hela grejen för en cirkus.
– Jag vet inte riktigt vad de tänker att de ska vinna på det, säger han.
Varför skulle inte kommunen vilja köpa Åsa folkhögskola?
– Det finns ingen kommun som kommer vilja driva en folkhögskola.
– Det skulle betyda att regionen går miste om stora pengar i statsbidraget som delas ut genom folkhögskolan, förklarar läraren Morgan Hammarlund.
De vill att regionen ska driva vård och kollektivtrafik och att utbildningen ska ligga på kommunen. Vad tänker du om det?
– Det skulle innebära att de skulle behöva driva igenom en förändring i alla regioners uppdrag, säger Daniel Berton.
Han menar att det skulle drabba regionen negativt, både vad gäller hälsa och ekonomi, eftersom en avyttring av Åsa folkhögskola i förlängningen skulle leda till nedläggning.
– Åsa är en stor aktör för ökad folkhälsa, förklarar Lena Schlaug, studierektor.
Hon menar att det är en sund investering att behålla folkhögskolan i regionen eftersom bildningsnivå och folkhälsa korrelerar.
– Dödligheten hos de som slutar skolan efter grundskolan och inte går vidare är stor. De utgör kostnader uppemot 5 miljarder per år, säger hon.
Sverigedemokraternas Anton Berglund säger att de vill avyttra Åsa folkhögskola, men behålla Ökna och Eskilstuna i regionens regi. Vad tänker ni om det?
– Det måste vara någonting de specifikt har emot Åsa, säger Berton.
Sverigedemokraterna vill se över Åsa folkhögskolas utbildningsutbud, för att anpassa det bättre till arbetsmarknaden. Politikerna i övrigt är inte emot att folkhögskolorna drivs i regionens regi. Av den anledningen, menar Berton, att de ser vilken billig insats för folkhälsan det är.
Street dance-kursen har ifrågasatts av SD, både av Anton Berglund och av Mica Vemic (i Katrineholmskuriren), eftersom den, enligt dem, inte har någon förankring till arbetsmarknaden.
– Vår Street dance-kurs har internationell ryktbarhet. Folk kommer från hela världen för att dansa, sedan åker de tillbaka till sina hemländer och sprider svensk kultur och demokrati, säger Morgan Hammarlund.
Lena Schlaug förklarar att dansen är bara en del av kursen.
– Vi jobbar enligt statens fyra syften med folkhögskolan: bildning, demokrati, kultur och självutveckling, säger hon.
Det problematiska är inte, förklarar rektorn, att Sverigedemokraterna vill lägga ner skolan. De har rätt att tycka det. Problematiskt är att förslaget är verklighetsfrånvänt.
– Man vill avyttra skolan till några som inte vill ha oss. Kommunen vill inte driva folkhögskolor. Man vill göra besparingar på en verksamhet som bidrar med mer pengar än vad den kostar regionen, säger han.
Och det bör SD ha klart för sig. Han förklarar:
– Det finns beräkningar som visar att för varje krona regionen lägger in i folkhögskolan får den två tillbaka. Det finns till och med beräkningar som visar på fyra-fem kronor tillbaka! Eftersom verksamheten innebär så stora förändringar i människors livsvillkor i fråga om bildning och hälsa.
– Och ska man inte som Sverigedemokrat värna om det svenska bildningsarvet? 150 år av folkbildning! Sveriges femte äldsta folkhögskola. Till och med andra folkhögskolor säger att Åsa är en aktad skola. Jag trodde SD stod för det, säger Morgan Hammarlund.
Han menar att SD dessutom går emot sina egna målsättningar:
– Det här som SD kämpar för, att nyanlända ska integreras i samhället, det finns inte så många arenor för dem att göra det på. Åsa folkhögskola är en sådan arena. Vi låter kulturer mötas, blandar grupper och för dialoger.
Men SD menar att folkhögskolans arbetslivsintegrering är för dålig.
– Jag skulle säga att det är precis tvärtom! Jag har mött många av våra tidigare deltagare som jobbar tack vare att de har gått på Åsa, fått kunskaper om det svenska samhället och språket och därifrån fått mod att våga gå ut och praktisera och arbeta. Vi har till exempel en vårdkurs varifrån många går direkt ut och gör nytta på arbetsmarknaden.
Många av utbildningarna på Åsa folkhögskola, menar Daniel Berton, är inte bara yrkesförberedande, utan också studieförberedande. Många går vidare till högskola och yrkeshögskola.
– En del utbildar blir lärare, säger Morgan Hammarlund. En del utbildar sig till socionomer, sjuksköterskor och undersköterskor.
Många som går på Åsa har testat andra skolsystem, som till exempel gymnasium och komvux, utan att det har fungerat. På Åsa får de en andra chans.
– Ibland kan inte ens vi sätta fingret på varför det fungerar. Kanske för att vi bemöter människor som människor? Eftersom vi har den stora friheten i hur vi jobbar med ämnen kan många komma till insikten att det var inte dem det var fel på, det var systemet, säger Morgan Hammarlund.
Tommy Ek är deltagare på Åsa. Han ser det som att han fått en ny chans i livet efter misslyckad grundskola och efterföljande missbruk.
– Jag pluggar in gymnasiet för att kunna utbilda mig till behandlingsassistent eller behandlingspedagog, säger han, och fortsätter:
– Det hade jag inte kunnat göra på ett sketet komvux.
Tommy Ek gick två studiemotiverande folkhögskolekurser (SMF) innan han hittade motivationen och idag går det bättre än han vågat hoppats på tidigare.
– Den här skolan har faktiskt hjälpt mig, säger han.
Vad skulle hända om Åsa blev mer som en vanlig skola?
– Det skulle bli tråkigt. Jag skolkar inte som jag gjorde i grundskolan.
Mår du bättre här än på en vanlig skola?
– Ja. I grundskolan var det väldigt stökigt. Många elever och samma takt hela tiden. Jag hängde inte med och hamnade i särklass. Och kände mig utanför. Här är det annorlunda. Behöver man ta några minuter för att landa är det okej.
Sandra Skoglund hoppade av gymnasiet och gick in i en depression. Att börja på SMF-kursen blev hennes räddning.
– Jag skulle inte ha klarat av det sociala samhället utan SMF-kursen, säger hon.
Morgan Hammarlund har jobbat 19 år som lärare i grundskolan och att han vet hur det ser ut när elever blir inkastade i sammanhang med trängsel och betygsmatriser.
– Och alla elever jag har träffat på som blev hemmasittare! Jag vet inte hur många. Skolteam, kuratorer och föräldrar försökte få dem till skolan, men det gick inte, säger han.
Många av hemmasittarna har han mött senare på Åsa.
– De fick en ny chans. De trodde inte skolan var någonting för dem. Sedan kom de hit och märkte att det var den visst!
Samma dag som Anton Berglund uttalade sig i P4 Sörmland var politiker på besök på Åsa. Ebba Svedberg var en av deltagarna på folkhögskolan som konfronterade SDs representanter.
– Jag frågade varför de ville lägga ner skolan, berättar hon. De sa att de vill avyttra, inte lägga ner. Men det är ju samma sak! sa jag. Nej, det är det inte, menade de.
Ebba Svedberg räddades undan alkoholism tack vare Åsa. Vid två tillfällen har hon legat inlagd i psykiatrin.
– Det är ju jättebra att jag har Åsa som stöttepelare. Jag belastar inte vården och jag investerar i min framtid, säger hon. Åsa räddade mitt liv.
Ebba Svedberg hade tänkt rösta på SD.
– Jag gick därifrån och sa ungefär att nu har ni förlorat en röst. Men de skrattade bara, ungefär som att de behöver inte mig.
Vad skulle hända dig om Åsa blev mer som en vanlig skola?
– Jag hade förmodligen hoppat av och börjat dricka igen.
Hodan Ibrahim Jama kom till Sverige när hon skulle fylla 16. Efter introduktionsprogrammet blev hon hänvisad till komvux för att läsa in en ordentlig gymnasiekompetens. Hon försökte fram och tillbaka men fick det inte att fungera. Till slut blev hon arbetslös och inskriven på Arbetsförmedlingen. Genom sin handläggare kom hon i kontakt med Åsa folkhögskola och började läsa SMF-kursen.
– Det har förändrat mitt liv. Jag tänker på framtiden och jag vill studera vidare. Det går jättebra för mig idag, säger hon.
– Nu tror du säkert att vi har valt ut fyra deltagare med omsorg, säger Lena Schlaug och skrattar. Men det här kunde vara vilka som helst.
Det finns de som anser att Åsa folkhögskola är en ”flumskola”. Vad tänker ni om det?
– Då har man ingen uppdaterad bild av oss. Många vet till exempel inte ens att vi firar 150 år. Och vi lider fortfarande av det som hände på 70-talet. Då var det flummigt eftersom man inte hade samma drogpolicy som vi har idag, säger Morgan Hammarlund och fortsätter:
– Många som tänker på folkhögskolan tänker nog fortfarande på näbbstövlar, afghanpälsar och haschpipor. Men idag har vi en hårdare drogpolicy än både komvux och grundskolan.
Ställer ni hårda krav på deltagarna?
– Ja. Du får inte gå kvar på skolan om du inte deltar och gör uppgifterna. Men vi pekar inte med hela handen. Vi har haft deltagare som har behövt en paus från studierna. Saker händer i livet. Sedan har de kommit tillbaka och gett järnet. Det är ofta fråga om bräckliga relationer och de är vi noga med att inte knäcka.
Daniel Berton menar att kärnan i folkbildningen är att man genom det kulturella uttrycket kan ta sig an filosofi, litteraturhistoria och förändra sig själv och sin bana i livet. Till stöd för det har man lärare och andra deltagare.
– Det låter kanske flummigt, men för mig är det det minst flummiga man kan tänka sig: att mötas som en människa bland andra människor. Det är mänskligt att ha misslyckats med någonting i livet. Och det är lika mänskligt att ta itu med det och börja om på nytt. Det tycker jag man får göra på folkhögskolan. Det är en fantastisk möjlighet som är ovanlig i världen, det är något av det finaste vi har i utbildningsväg i Sverige.
Den 22 oktober firar Åsa folkhögskola 150 år. Hur firar ni det?
– Dagen till ära kommer vi ha småkurser man kan anmäla sig till, och vissa som inte kräver anmälan. Allt från slöjd till föreläsningar. Vi kommer bland annat hålla öppet hus, utställningar och presentera vår nya bok om Åsas historia, berättar Lena Schlaug.
– Och även Sverigedemokraterna är välkomna! säger Morgan Hammarlund. Vi är inte så mycket för debatt. Men dialog vore bra. Jag hade gärna sett någon representant från SD sitta här och lyssna på våra deltagare.
