//

Språkets ymnighet och poesins problem

Start

Hej,
förslag till bidrag om språk. Gjort för hörlurslyssning.

Hälsningar, Erling.

Ja, gör det bara, gör det – tryck play om det inte startar!

Jag lät tre översättare till engelska ta sig an en av mina dikter. Det blev till en triptyk som visar språkets ymnighet men också poesins problem – den använder ju ofta ett språk som vill nå bortom språket (en aspekt som kan förloras vid en översättning).

Lev Tolstojs berömda citat (översatt) ”music is the shorthand of emotion” sätter fingret på en annan sida av det poetiska.

Музыка — это стенография чувств

Лев Н. Толстой

Det frusna ögonblicket förvisso men även gestaltad känsla – som behöver ett annat språk än prosans.

Musik och poesi vilar båda tungt på rytm. Och är det inte så att alla jordens språk bygger på prosodi/melodi/rytm och ljud som sedan blir till tysta tecken? Från fonetik via morfologi till grammatik? Från talspråk till skriftspråk?

Dessutom kan ett litet barn från början alla ljud som är möjliga i alla språk. Ganska snabbt glömmer det sedan bort de ljud som inte finns i de språk det ”utsätts” för.

Så flerspråkighet är en fördel inte en nackdel. Forskning1 visar också att de som kan flera språk även blir duktiga på annat som exempelvis matematik.

Att tvinga någon att glömma sitt modersmål och bara prata ett språk är verkligen fel väg att gå. Om man lyssnar på forskning inom psykologi med kognitiv neurologisk inriktning.

Jag kunde därför inte låta bli att göra ljudverket ”Triptyk”. Och skickar med frågan: Hur många versioner av dikten kan din hjärna ta till sig samtidigt?

Musik & text: Erling Persson, montage: Trakten red.