Sex meter långt i kraftiga gröna och gula nyanser vilandes på en gummimatta dold under grön filt – det nya verket Händelsehorisont är gjort utifrån Backavallens ledord motion och rekreation: Se och röra får du gärna göra.
Offentlig konst står ofta utomhus och måste tåla väder och vind. Matti Kallioinens verk tål dessutom att klättras på och ska inspirera till lek. Färgerna ändras, en solig dag har de en annan nyans än en gråmulen och på dagen är de mindre mättade än på kvällen. Att se in i verket och se ut ur verket ändrar vad av platsen runt omkring man upplever. Träd eller plåtvägg? Tunnel eller runt fönster? Klart är att oavsett vad du ser kommer det att ramas in av det gröna och gula och grönorangegula.
Allting är hela tiden upplevelser man måste avkoda på olika sätt
Matti Kallioinen
I samband med sin utställning Anknytningsförsök sa Matti Kallioinen:
– Jag försöker gripa tag i något undflyende hela tiden. Det finns ingen källkod till verkligheten, universum, livet som man bara kan lära sig. Allting är hela tiden upplevelser man måste avkoda på olika sätt. Ett tema som finns i allt det jag gör är en rörelse mellan insida och utsida.
Skulpturen vid bandyhallen på Backavallen känns i den aspekten tydlig – det handlar även här om utsida och insida och hur de blandas och vänds. Om ifyllda mellanrum som möjliggör öppningar och nya vyer, nya perspektiv på en ganska inrutad plats. Så kan abstrakt konst fungera, inspirera och aktivera.
På Wikipedia kan man läsa att: ”Händelsehorisonten är den yta kring ett svart hål, som utgör gränsen mellan hålets innandöme och omvärlden”.
Det logiska sättet att se på tillvaron övergår i någonting annat som kan bära iväg lite vart som helst.
Mtti Kallioinen
– Det begripliga och mätbara universum övergår i något annat obegripligt och omätbart. Den här krökningen är lite grand som rumskrökningen och håligheterna är kanske svarta hål, men framför allt tänker jag att det finns en slags motsvarande händelsehorisont när man dras in i en lek. Det logiska sättet att se på tillvaron övergår i någonting annat som kan bära iväg lite vart som helst, säger Matti Kallioinen.
– Förutom att det här är en skulptur som går at titta på och gå runt och se från massa olika håll så går den faktiskt att interagera med och uppmuntrar till den typen av lek som inte riktigt är… många lekredskap är som verktyg, de har en funktion ”nu gungar jag, nu klättrar jag, nu åker jag rutschbana”. Här finns det inte riktigt några gränser, utan det ena övergår i det andra, så som jag tänker att lekens logik fungerar och på så sätt rimmar ganska väl med konstens logik, konsten är också en sorts lek där det ena kan övergå till det andra utan att det riktigt finns någon logisk förklaring, säger Matti Kallioinen.
Skulpturen har skapats med mjuka delar av plast som Kallionen sytt ihop med buntband. Då skapas ett böljande sjok. Sedan hissar han upp dem i en stor träram. Därefter läggs det som blir styv plast på. Skulpturen skapas direkt i full skala. På ett hyperboliskt plan kommer linjer som började vara parallella att bli alltmer åtskilda från varandra: vissa typer av koraller och sallad är formade som bitar av ett hyperboliskt plan. Vill man läsa mer om hur detta matematiskt beskrivs finns en förklaring på alegsaonline. Vill man uppleva det handfast kan man utforska Kallioinens verk.
Så kan abstrakt konst fungera, inspirera och aktivera.
Kulturnämndens ordförande Cecilia Björk framhöll i sin introduktion glädjen över att få inviga Händelsehorisont och över att det är ett resultat av enprocentsregeln.
– Det är ett av de bästa beslut vi har fattat. Jag är så tacksam att kommunfullmäktige fattade det beslutet (att följa enprocentsregeln [reds anm]). Och i början spelade det ingen roll för vi byggde inget. Men nu har vi byggt så inåtihellskotta. Och här är ett exempel, den nya ishallen, säger Cecilia Björk.
En procent av byggkostnaden gav 520 000 kr till offentlig konst på området. Byggkostnaden borde således vara 52 miljoner, projektkostnaden var dock 76 miljoner och prognosen 115,1 miljoner kronor. Investeringen med ny ishall innebär en merkostnad med 3 miljoner kronor årligen jämfört med Backavallen 2019.
Konstverket för drygt en halv miljon kronor är en engångskostnad med krav på visst underhåll. Det beräknas hålla, med rätt underhåll, enligt konstnären ”för evigt”.
Matti Kallioinen är född 1974 och utbildad vid Konstfack i Stockholm. Han har deltagit i många separat- och grupputställningar i Sverige och internationellt och har dessutom gjort flera offentliga konstverk i bland annat Karlstad, Malmö, Stockholm och Gävle.
