Konststaden Katrineholm väcker känslor, det vet var och en som hört det senaste decenniets samtal om offentlig utsmyckning. Är det ens utsmyckning? Jovisst, det finns spännande och vacker, tankeväckande och utmanande konst. Från Inger Christensen får vi en dikt om stans skulpturer.
Det lilla är det stora
Fru krokodil tar ett morgondopp,
i Stadsparkens grönskande trädgårdskopp.
Tre strutsar i järnvägsparken spanar,
inte stora, bara huvuden man anar.
Vid Åsen man skymtar vandrande hus,
som sprider ett milt vackert ljus.
Mot söder spanar stora Malaganer,
när månen rör sig i vida baner.
Fina konstverk står på rad
i vår vackra Sörmländska stad.
Men det finaste av dem alla,
som fick mitt hjärta att falla,
är en ensam liten flicka,
som bara vill ha något att dricka.
För den som vill utforska Katrineholms offentliga konst tillsammans med en yngre publik finns bland annat en karta över stadsparken, med presentation av verken. Håll också utkik efter konstvandringar, när vi går in i varmare månader.
Fotot av Monica Goras ”Jimmysar”, eller Kreaturstorg, som det också kallas i folkmun, är taget av Traktens Oksana Verkhola. Hennes fotoreportage om Katrineholms offentliga konst, inklusive en karta över många verk i hela kommunen, hittar du här.
