I våras utkom en ny antologi med ett urval av författaren Bo Setterlinds texter från Strängnäs. Trakten har läst och slår en litterär lov i skaldens hemstad i sällskap med redaktören och Setterlindkännaren Peter Björkman.
Trakten läser
Bo Setterlind, Peter Björkman (red): Strängnäs är inte som andra städer : prosa och poesi i Strängnäsmiljö (Strängnäs bibliotek, 2021),
”Ingen är så död som en död svensk författare”, sa Jan Myrdal strax innan han själv trädde in i den permanenta skrivkrampens mörker. I hög grad gäller nog detta omdöme Bo Setterlind, som ganska nyligen var en av Sveriges mest kända poeter och kulturpersonligheter. Flitig estradör, sommarpratare vid tio tillfällen och återkommande gäst i teveprogram som Hylands hörna, Gäst hos Hagge och Här har du ditt liv. Med i mello! (1965) Känd inte minst genom den ikoniskt kaxiga bild där han står ledigt lutad mot dörrhandtaget, iklädd slängkappa och barett framför skrivarlyan på Domprostgränd. Ovan dörren hänger skylten med texten ”Bo Setterlind. Poet.”
Men idag – vem läser längre Setterlind? Få, åtminstone om vi ska döma av utbudet i bokhandeln (noll titlar, nämnda antologi undantagen), priserna på antikvariaten (fynda!) och exponeringen hos biblioteken (gallrad eller magasinerad). Men nu finns alltså ”Strängnäs är inte som andra städer”, Setterlindantologin som kom ut tidigare i år inom ramen för Strängnäs kommuns litteraturutvecklande arbete.
Antologin speglar inte bara Bo Setterlinds bild av Strängnäs, där han bodde och verkade under många år. Nej, redaktör Peter Björkmans urval visar också på Setterlinds stora litterära spännvidd. Dessutom får läsaren en härlig känsla för poetens espri, den kombination av lekfullhet och hantverksskicklighet som endast ett fåtal författare besitter.
I Bo Setterlinds Strängnäs är det inte långt till vare sig antikens Rom, himmelriket eller Afrikas stäpper. Han vandrar med Hamlet vid sin sida på vintriga gator, där flitens lampor upplyser besökaren om att denne befinner sig i en studiestad, i andens rike, ”en ort för människor, som i staden ser något mer än en försörjningskälla”.
Med fjäderpennan slår poeten obekymrat en båge mellan Sörfjärdens enkelbeckasiner och savannens hjordar på södra halvklotet. Han är fri i sitt skrivande, fri att möta Sapho, St Eskil, Vitalis och Petrarca på väg mot sopstationen, kyrkan eller Strandbadet. Setterlind gör lite som han vill, låter anden flyga och pennan följa efter. Det är rätt härligt, åtminstone som livshållning.
Strängnäs, speglad genom prismat hos en författare som bekymmerslöst plockade ner valfritt kosmiskt stoff och därav formade den magiska stad som han älskade.
Men säkert tycker många att stora delar av Setterlinds författarskap gott kan falla i glömska. Redan under sin verksamhetstid fick han kritik för en ibland alltför preciös, romantisk och samtidigt banal diktning. ”Ojämn” tycks ha varit ett återkommande omdöme. ”Bäst på estraden” enligt andra. Men denna antologi måste inte läsas främst för texternas litterära kvalitéer. Oavsett vad man tycker om Setterlinds konstnärskap så ger boken läsaren en rikare bild av Strängnäs, speglad genom prismat hos en författare som bekymmerslöst plockade ner valfritt kosmiskt stoff och därav formade den magiska stad som han älskade.
Redaktör Björkmans Setterlindtips
Bra böcker för dig som inte läst Setterlind tidigare: Antologin Kärlekens lov innehåller starka dikter med ett direkt tilltal.
Dikturvalet Att gå klädd i sol (ingår i Strängnäs är inte som andra städer) innehåller 52 av poetens mest folkkära dikter. Diktsamlingen Också fåglarna är fångar i sorgespelet är en eftertänksam diktsamling som håller för många läsningar, ett av poetens jämnaste och mest välsovrade verk.
Tre platser för närkontakt med författaren: 1) Bo Setterlinds park (tidigare Fåfängan). Här skrev han bl a dikterna ”Doppingen” och ”En morgon vid Fåfängan”. Parken ligger vid Mälaren strax intill skaldens diktarresidens på 50-talet och utsikten mot sjön är vacker. 2) Domkyrkan. Setterlind var kristen och tog del av gudstjänsten i kyrkan om söndagarna. I domkyrkan uppfördes ofta hans kyrkospel. 3) Strandbadet. Här var poeten nära att drunkna som sexåring (1929). Den nära-döden-upplevelse han hade här (innan badvakten Torsten Hammarin räddade hans liv) fick honom att tro på ett liv efter döden. Mycket av den gudstro Setterlind gestaltar i sina dikter kan sättas i samband med denna upplevelse, som finns beskriven i hans självbiografi Från dörr till dörr (1985). Och så förstås 4) Domprostgränd 10, skaldens högkvarter.
Radikal romantiker
Det romantiska skimret kring Setterlind kan lätt skymma hans humor och ibland bitska samhällskritik, vilket kanske kan belysas av några citat. Den som vill kan lyssna till ett av hans många sommarprat, som fortfarande står sig bra.
Vi står inför ett kaos, där mildheten och längtan efter frid, kärlek och frihet är det verkligt radikala.
Sagt under orosåret 1968
Nedslående att leva i en tid då det är lättare att spränga en atom än en fördom.
Avslutning på sommarpratet 1968
Fisken har inte ekorrpäls. Det skulle se underligt ut.
Randanteckning, se vidare Svenskt biografiskt lexikon
