Elisabeths 3 text

Brev till min ”svägerska”

Det är flera år sedan vi sågs, men jag kallar dig fortfarande min svägerska. Vi har bara sporadisk kontakt via Facebook sedan du ringde för ett par år sedan och gav mig en viktig upplysning om din bror och min f d make. Han hade nyligen gått ut i skogen utan att återvända. Han hittades död ute i naturen. Inte så överraskande – han var en naturmänniska som inte betedde sig som andra. Han gick sin egen väg ända till slutet.

För mig hade samtalet främst ett nyhetsvärde. Några känslor fanns inte längre – varken varma eller kalla. Skilsmässa i formell mening skedde 2005 och firades för min del med en lite flaska bubbel på fritidshusets farstukvist. De sista åren hade vi levt parallella liv. Hans liv hade blivit en utförsbacke med sämre hälsa, arbetslöshet och alkoholism. Min kropp började också strejka, men jag jobbade för fullt. Jag fann tröst i min tillgivne katt Månsson, som jag tog med mig till fritidshuset varje helg och ledig tid. På landet njöt jag av naturen och kopplade av.

De sista 10 åren tillsammans var inte till glädje för någon av oss. Hur mycket som berodde på att hans 10-åriga dotter blev mördad av en grannkille kan jag inte bedöma. Jag vet i alla fall att hans hälsa försämrades och supandet accelererade tills han saboterat allt. Jag önskar nu i efterhand att jag orkat bryta mig loss mycket tidigare. Skriver ”jag” eftersom han undvek att ta itu med något. Det var lättare att smyga iväg till en pub eller någon annanstans. Jag odlade inget hat men betecknade honom som en svikare – de sista åren alltså.

I början av vårt samliv var han i mina ögon en intressant kille som attraherade mig på många olika sätt. Han var mannen från Norrlands norra inland, som liksom jag hade flera lösa förbindelser. Vi tillhörde vänsterrörelsen på 70-talet och åtrådde varandra. Plötsligt flyttade han hem till mig och vi levde ett händelserikt liv i flera år.

När jag tänker tillbaka är det inte med bitterhet. Jag fick ju det jag var ute efter. Många turer ut i Norrbottens vildmark med gummibåt, tält och fiske. Tre fiskeresor till Alaska där vi levde vildmarksliv tillsammans med några andra. Vi flögs uti vildmarken med småsjöflygplan och bodde i ett rymligt kåtatält och livnärde oss främst på fisket. Riktigt spännande blev det när björnarna strök omkring i lägret, men vi gick björnvakt så det var ” lugnt”. Varje resa var unik men innefattade alltid en dag med björnsafari, där vi spanade in både små och stora björnar i sin naturliga miljö.

Jag har många oförglömliga minnen från Alaska. Vi videofilmade flitigt och tillverkade en egen film från en av resorna. Varje gång jag tittade på den fick jag hjärtklappning!

När vi äntligen bröt helt med varandra och han flyttade tillbaka till Gällivare tog han med sig flera saker som tillhörde mig. Bl a videokameran och en massa filmer. Det mest värdefulla var den film vi gjort tillsammans. Otaliga gånger lovade han att göra en kopia av filmen och skicka till mig, men icke! Hans uppfattning var att jag kört ut honom – det här blev hans sätt att straffa mig.

Nu till saken – när jag och svägerskan talades vid hade hon ännu inte klart för sig vilka saker han lämnat efter sig. Nu har åren gått och ingenting händer. Jag saknar verkligen den här filmen och alla videorullar. För mig betyder de väldigt mycket – för er syskon ingenting. Jag ber er på mina bara knän att skicka dem till mig! Självklart står jag för alla transportkostnader.

Det här var ett underlag för det brev jag ska skicka till min ”svägerska”. Nästa steg är att formulera ett brev, som får hennes hjärta att smälta och göra slag i saken. Gäller att hitta rätt tonläge och rätt ord. Hur ska jag klara det?

211116/Elisabeth G

>> Tillbaka till Karin Flygares kurs i kreativt skrivande

Karin Flygare

Karin Flygare är författare, bosatt i Malmköping. Hon romandebuterade 2009 med "Det är så konstigt nuförtiden". Sedan dess har hon skrivit tre romaner samt en barnbok "Snödrottningen" som kom ut i augusti 2021 på NaFörlag. Karin håller regelbundet skrivarkurser - håll utkik i Trakten och på Karins egna kanaler!

9 Comments

  1. Ett gripande brev som innehåller både kärlek, nostalgi och lite bitterhet (han tog inte itu med nånting…varför bröt jag inte upp tidigare), men också sorgsenhet om hur nära paret varit varandra ”filmerna betyder väldigt mycket” som öppnar upp jaget och där skulle du kunna skriva lite mer som får mottagaren att smälta. Meningen om den mördade dottern känns utslängd. Det är en fruktansvärd händelse som du snabbt går förbi. Ev. kan du skriva lite mer där. Texten som börjar med ett du-tilltal och sen blir till en berättelse där du ändrar tilltalet. Håll dig till du-tilltalet tycker jag.
    Du har en saklig stil att skriva vilket jag gillar.

  2. Personlig tragedi som man vill veta mer om hur det utvecklar sig. Sorgen måste vara outhärdlig, den måste prägla kvinnan i berättelsen genom stora delar livet. De där videofilmerna, vad slags hemligheter kan de uppenbara vid en genomgång decennier senare? Finns där spännande saker?

  3. Vilken underbara berättelse, underbar och lite sorglig på samma gång. Tänk vilka härliga minnen av äventyren och härligt att ha det att se tillbaka på. Du skriver bra och lättsamt, känner med dig och förstår. Brevet till svägerskan ska nog gå i en positiv känsla och allt underbart du och mannen delat. Vidare beror det ju på vilken känsla det är mellan systern och dig. Vilken bra idé av dig att träna på att skriva brev! Det är ju alltid svårt att skriva så att den andra förstår, skriva så att man liksom ”hör tonen i rösten”, tycker du gör det bra. Hade jag varit din svägerska hade jag förstått i alla fall. Letat upp filmen, kopierat och skickat den till dig. Oavsett vad man har gemensamt, sorgen kan ju också skapa klyftor, så är vi ju alla människor och kan göra vårt bästa för varandra. Satsa på att skriva mer positivt om ditt förhållande till din före detta man. Jag har själv gått igenom jobbiga saker med min exman men bestämde mig för att framför allt minnas det goda. Du skulle ju kunna träna på att skriva hur mycket du saknar honom och alla fina minnen., även om det inte är sant, prova att se hur det känns. Bara en tanke:-)

  4. Gripande liv som skildras. Bra skildrat av hur ett förhållande kan bli, hur det utvecklas. Men vet inte om de första styckena med förklaringar hur allt gick till och med dottern som blev mördad passar i ett brev till svägerskan. Allt detta vet, antar jag, hon redan om. Den inledande beskrivningen av ert liv tillsammans är bra skrivet och skulle väl passa in i en roman istället. Fokusera på hur du inte känner någon bitterhet, förklara att minnena från Alaska är viktiga för dig och att du gärna vill ha filmen. Att även om saker går snett så finns de goda minnena kvar, värda att bevara.

  5. Men vilket fantastiskt liv ni hade tills din man blev förändrad!
    Kan mannens förändring bero på att hans dotter blev mördad, blir min första fundering.. Måste varit ett oerhört trauma och en nattsvart sorg som man nog aldrig kommer över gissar jag. Men nu var det ju inte det som var det viktiga i ditt brev.
    Hur kan man skriva ett brev till någon för att be om det som betyder mycket, viktiga filmer från ett tidigare liv.?
    Svägerskan hörde av sig för att berätta om dödsfallet- jag tänker att du borde räcka om du beskriver hur viktiga filmer är för dig, förhoppningsvis finns de kvar. Skulle du kunna föreslå att åka dit, kanske bra att ses? Kanske se filmerna tillsammans?

  6. De olika nivåerna i historien är intressanta tycker jag. du skriver om nåt hon ska göra därför att något annat inte hänt, dvs han skickade aldrig filmen. det blir en överraskning att brevet till svägerskan faktiskt inte är skrivet. Jag för en känsla av att det kanske inte är så viktigt för berättaren till slut ändå. jag saknar kanske också en gestaltning. Man hade kunnat tänka sig att hon satt där med papper och penna och skulle skriva men inte gjorde det.

  7. Vilken stark text! Jag gillar din ”raka” beskrivning av livet tillsammans och hur ett förhållande kan börja i en del och sluta i en annan. ”När jag tänker tillbaka är det inte med bitterhet. Jag fick ju det jag var ute efter. Många turer ut i Norrbottens vildmark med gummibåt, tält och fiske. ” Jag som läsare blir intresserad och nyfiken och vill veta mer vad som hände i alla delar av förhållandet. Texten känns skriven av en person som ger en sammanfattning för att den andra personen som ska förstå och hjälpa till att skriva brevet.

  8. Rakt och osentimentalt berättat. Men bakom orden finns en sorg över ett äktenskap som pga omständigheterna gick sönder. Den lyckliga tiden representeras av en film som försvunnit.

  9. Oj vilken historia, väldigt gripande. Känns som det kunde bli en hel roman, inte bara ett brev till en f.d. svägerska. Mycket information på kort utrymme. Jag ser att du skriver att det är ett underlag för ett brev, så därför är det kanske överflödigt nämna att perspektivet skiftar mellan att jaget vänder sig till f.d. svägerskan och att jaget vänder sig till en tänkt utanförstående, vilket förvirrar lite, men det ordnar sig förstås när du skriver om brevet. Jag tänker – med tanke på din fråga i slutet – att för att jaget ska få sin svägerska att smälta behöver jaget först veta vilket förhållande svägerskan hade till sin bror, älskade hon honom? Umgicks de? Var de nära? Om det var så, så tror jag att jaget behöver visa mer medkänsla med mannen, särskilt som han drabbats av den största sorg en människa kan drabbas av – mordet på hans dotter. En vändning som blev lite abrupt tycker jag, var – ”Jag önskar nu i efterhand att….”, som kom strax efter att han ”saboterat allt” efter hans dotters död. Då trodde jag att det som skulle komma var att jaget önskar att hon hade orkat stötta honom. Det blev lite oväntat att jaget önskade att hon hade brutit upp tidigare, med tanke på det som kom innan. Troligen finns omständigheter som inte kommer fram här som förklarar det, och som kanske den f.d. svägerskan redan känner till. Gör det inte det, tror jag du behöver trycka mer på att jaget förstår och sörjer att mannen blev som han blev. Samtidigt behöver brevets mottagare få beskrivet för sig vad i jagets situation och vad i jagets relation till mannen som gjorde att jaget inte kunde handla på något annat sätt än på det sätt hon gjorde, så f.d. svägerskan förstår.

Skicka in en text/kommentar!

Your email address will not be published.