När David Armini vaknade en morgon ur oroliga drömmar, fann han att förstameningen i hans artikel under natten förvandlats till en jättelik insekt, som krälade iväg över sidan, utan hänsyn till genrens konventioner.
Första meningen i varje text är i allmänhet den viktigaste, då det är den som ska fånga läsarens intresse samtidigt som den innehåller de första delarna av kontakt och kontrakt mellan läsaren och författaren.
I en novell är inledningsmeningen ännu viktigare än i en roman av två anledningar:
- Dels är ju meningen en större del av berättelsen!
- Dels finns förståelse att det kan ta några sidor att komma in i en roman, det finns en spridd överenskommelse att startsträckan för en roman kan få vara längre.
På skrivarkurser och i böcker om skrivande framhålls att en förstamening gärna kan innehålla miljö, personer, ett problem och/eller en chockverkan samt en fysisk rörelse.
Låt oss analysera ett antal förstameningar i noveller för att se om det ligger något i det!
”Jag står här och stryker och det du har bett mig att göra rör sig plågsamt fram och tillbaka med strykjärnet.”
| Författare | Tillie Olsen |
| Novell | Jag står här och stryker |
| Placering i tid och rum | Ett hem förmodligen och vi vet att det finns strykjärn så någorlunda modernt. |
| Personer | Personen som stryker förstås, men det finns en annan person som ber den strykande personen att göra något. |
| Rörelse | Strykjärnet rör sig och så gör även problemet, men är det senare en metaforisk rörelse? |
| Problemformulering/ Chockverkan | Det händer mycket här: Någon har bett personen med strykjärnet att göra något, men läsaren får en tydlig uppfattning att det är något besvärligt med detta. |
”Den guldlockig dockan med de runda himmelsblå ögonen och den gula tyllklänningen böjde sig över den brunhåriga docka, som låg naken och sträckte upp händerna.”
| Författare | Inger Edelfeldt |
| Novell | Bolle Sé |
| Placering i tid och rum | Här vet vi inte mycket. Att nämna ”docka” väcker troligen en tanke om ett barnrum. |
| Personer | Inga personer finns med direkt, däremot indirekt genom att någon borde placerat dockorna såhär. Om det nu inte är en fantasyberättelse. |
| Rörelse | Ganska svag rörelse, men den ena dockan böjer sig dock över den andra. |
| Problemformulering/ Chockverkan | Det finns en betydlig stegring i meningen. Först beskrivs endast den ena dockan och allt förefaller lugnt och fint och gulligt. Så sker en liten stegring då den dockan böjer sig över den andra för att – bam! – i sista satsen avslöjas att den andra dockan ligger naken med uppsträckta armar. Vad händer? Ett barn tar ut frustration på sin leksaker? Eller kan nakenheten handla om en vuxen med obehagliga böjelser? |
”På morgonen den 6 oktober 1885 infann sig en anständigt klädd ung man på polischefens kansli i polishuset i 2:a distriktet i S. och tillkännagav att hans chef, den från gardet avskedade kornetten Mark Ovanovitj Kljauzov, hade blivit mördad.”
| Författare | Anton Tjechov |
| Novell | Tändstickan En kriminalberättelse |
| Placering i tid och rum | Vi placeras exakt både i tid och rum även om staden har anonymiserats. |
| Personer | Vi presenteras för flera personer: En anständigt klädd ung man, dennes chef som är en avskedad kornett samt underförstått måste det ju finnas personal i polishuset. |
| Rörelse | Den unge mannen anländer till kansliet. |
| Problemformulering/ Chockverkan | Liksom i Edelfeldts öppningsmening sker en påtaglig upptrappning: Först är det odramatiskt med en anständigt klädd ung man, så förstår vi att vi är på ett polishus, så ska den unge mannen berätta något om sin chef, som är en avskedad kavallerist och – bam! – mördad! Märk väl att det i öppningsmeningens sista ord som käftsmällen kommer. |
”När farmor var fyrtiotvå och gick ut i skogen för att plocka kantareller snubblade hon över en rot och blir liggande i en skreva.”
| Författare | Cecilia Davidsson |
| Novell | Farmor |
| Placering i tid och rum | Vi ges ingen antydan om tid, men ändå ett tidsperspektiv: Det finns en farmor och hon är fyrtiotvå år gammal. Det ger tankar om perspektiv i förhållande till narratorn som kan ha varit född vid händelsen, men troligare inte. Rummet är en skog med kantareller och det står att farmor ”gick ut”, vilket ger intrycket att farmor bor i ett hus nära skogen. |
| Personer | Farmor förstås, men också en narrator som berättar om detta för läsaren. |
| Rörelse | Det är mycket rörelse: Farmor går ut, snubblar och blir liggande. |
| Problemformulering/ Chockverkan | Åter en stegring: Farmor ska gå ut och plocka kantareller och det är frid och fröjd, men så snubblar hon och – bam! – blir liggande! Hur länge? Har hon brutit något? Med formuleringen kan hon till och med ha dött! |
”Jag är ensam, Richard har åkt med barnen till sin mor över helgen och hemhjälpen har jag skickat hem.”
| Författare | Marlen Haushofer |
| Novell | Stella |
| Placering i tid och rum | Inte många ledtrådar men närvaron av en hemhjälp ger nog de flesta läsare ett intryck av ett högborgerligt hem under 1900-talets första hälft. |
| Personer | Många! Berättaren som är lätt att anta är en kvinna, mor och maka. Och då hennes man Richard, att det har barn (i plural) samt att Richards mor figurerar i berättelsen. |
| Rörelse | Notera flera rörelser bort från narratorn: Richard, barnen och hemhjälpen rör sig alla bort från kvinnan som blir kvar själv hemma. |
| Problemformulering/ Chockverkan | Här kommer kanske det mest intressanta först i det dubbeltydiga ”Jag är ensam” annars är det en lugn förstamening utan något chockerande, men det finns flera potentiella problem. Varför följer inte narratorn med Richard och barnen till Richards mor? Familjen är tydligen välbärgad nog att ha hemhjälp men varför har hon skickat iväg hemhjälpen? |
”Det fanns en tid då folk som försvunnit var svåra att hitta.”
| Författare | Ia Genberg |
| Novell | Detaljerna |
| Placering i tid och rum | Vid en första anblick ges vi ingen information om tid och rum, men så trillar polletten ner att novellen har ett tillbakablickande tidsperspektiv från ett nu när alla lämnar djupa och outplånliga digitala fotspår till en tid för detta. |
| Personer | Ingen person presenteras men visst får vi som läsare direkt en association att någon försvunnit? |
| Rörelse | Samma här, fantasin lägger till att något på något sätt rört sig bort från den eller de personen berättelsen kommer att handla om. |
| Problemformulering/ Chockverkan | Det är en mystisk inledning: Läsaren hinner reflektera över reflektionen och får en bild av personer som förlorat kontakten. |
”Precis när jag ville att det skulle komma en orkan, kom det en orkan.”
| Författare | Ia Genberg |
| Novell | Detaljerna |
| Placering i tid och rum | Ingen. |
| Personer | Ett berättarjag och sedan är det lätt att tänka att det är en bildlig orkan och att orkan då syftar på känslor. |
| Rörelse | Det finns ju inget som naturligt rör sig snabbare än en orkan på jordens yta! |
| Problemformulering/ Chockverkan | Orkan! Troligen bildlig orkan och då tänker vi starka känslor. Dessutom fanns det ett före orkanen då det förmodligen var mycket lugnare. Kanske en fokalisator i berättelsen som har det tråkigt, kanske är ung eller sitter i ett trist förhållande och så – bam! – kommer något häftigt, spännande och som alla orkaner: farligt! |
”När vi träffades fotograferade Vladimir äldre kvinnor som åt lunch.”
| Författare | Sara Stridsberg |
| Novellsamling | Hunter i Huskvarna |
| Placering i tid och rum | Ingen placering i stora tids- eller rumsliga perspektiv, men väl i ett mindre: Lunchtid och plats eller platser där det är lämpligt att äta lunch |
| Personer | Lägg märke till ”vi” – ett berättarjag har inkluderats: Är hen ett vi med Vladimir eller finns fler personer inblandade? Tänka också på hur många personer som inkluderats då vi åtminstone har berättarjaget (underförstått i vi), Vladimir och så de äldre lunchätande kvinnorna. |
| Rörelse | Lägg märke till ”träffades”, där är rörelsen. |
| Problemformulering/ Chockverkan | Med risk för att vara upprepande: BAM!! En man med ryskklingande namn som fotograferar kvinnor! Äldre kvinnor!! Som äter lunch!!! Så många frågor och funderingar … |
”De flög till Agadir.”
| Författare | Sara Stridsberg |
| Novellsamling | Hunter i Huskvarna |
| Placering i tid och rum | Ingen tidsangivelse mer än att vi befinner oss i flygets tidsålder. |
| Personer | Ingen mer än att det är minst två personer iblandade. |
| Rörelse | Att flyga är det snabbaste de flesta av oss någonsin rör sig. |
| Problemformulering/ Chockverkan | Det är en mening med bara fyra ord och det är något kärnfullt i sig. Jämför Tjechovs långa och informationsspäckade mening: Bägge har sina förtjänster. Meningen presenterar inga konkreta problem eller någon chock, men visst väcks nyfikenheten? Är det en charterresa? Eller en spionhistoria under andra världskriget? Vilka är ”de”? |
”En gång lämnade hon honom.”
| Författare | Alice Munro |
| Novell | Flytande bro |
| Placering i tid och rum | Ingen rumslig angivelse, men det finns en tidsperspektiv: Meningen ger en känsla av en långvarig relation, ett berättarnu och en återblick till när hon lämnade honom. |
| Personer | En man och en kvinna och ”lämnade” antyder att de har någon slags relation. Närmast till hands är nog för många att tänka att de är makar, men det finns gott om andra tolkningar. |
| Rörelse | Rörelsen ligger i att hon bildligt och/eller fysiskt lämnade honom. |
| Problemformulering/ Chockverkan | Åter en kort mening, nu med fem ord och med en konkret antydan om konflikt: Det finns en förstås en anledning att hon lämnade honom, troligen en konflikt? Men hon lämnade honom en gång. Gick hon tillbaka till honom efter det? Varför? Det blir lätt följdfrågor om hon kanske önskat lämna fler gånger. Tänk också på hur mycket vi fyller i genom kulturell förförståelse: Det är lätt att tänka att det är ett par och att hon lämnat honom för att han är som många män är i fiktiva och verkliga relationer: otrogen eller begår övergrepp. För författaren är detta ett minfält då läsaren kan ströva långt in på ett narrativ som inte alls är författarens avsikt. Det kan ju exempelvis vara en kvinna som lämnar sin katt ensam en stund och tusentals andra varianter. |
Vad är då värdet att hålla sig till dessa punkter? Jo, författaren vill förstås så snabbt som möjligt etablera ett kommunikationsprotokoll med läsaren; denne ska bjudas in i författarens värld, bli intresserad, få en känsla för vad det är för slags berättelse och helst inte bli besviken om första meningen andades feelgood men det visade sig vara en skräckroman.
Inledningsmeningen till den här artikeln är inspirerad av långnovellen ”Förvandlingen”, vars förstamening tillhör världslitteraturens mest berömda. Att fånga in den där skalbaggen och styra den i rätt riktning är en utmaning men av Kafka kan vi lära hur effektiv chockverkan kan vara:
När Gregor Samsa vaknade en morgon ur sina oroliga drömmar fann han sig liggande i sängen förvandlad till en jättelik insekt.
