När jag bodde i Danmark blev det tydligt att det finns mening i rytmen och att en menings rytm ibland avgör mer än dess ord.
Attityd och attack i prosodi kommunicerar vilja. Att vara del av. Men det som delar av är tystnad. Utan den inga mellanrum. Det upplevs ofta svårt med danskan: när slutar ett ord och när börjar ett annat? Jag tror att det handlar om melodi. Rapartister kan också upplevas svåra att förstå, som om de levererar texten på en enda utandning.
Attityd och attack i prosodi kommunicerar vilja. Att vara del av. Men det som delar av är tystnad.
Det finns något här som måste provas eller hur?
Går det att framkalla en bokstavlig språkkrock i realtid?
Jag läser en dansk text med en rytm som är godkänd av Linné-universitetet, jag har även läst in den på svenska och anpassar rytmen i den inläsningen men försöker via ljudpanorering att framhäva tystnaden: Det som avskiljer, särskiljer. Orden – och språken? Diskussionen om danskan och svenskan har blivit aktuell. Man säger att det råder liknande förhållandet mellan två andra språk (i ett av Europas största land där kyrilliska alfabetet är norm) och att svensken och dansken förstå varandra bra – så därför det kanske bara är två dialekter av samma språk? Avgör själva, ibland sammanfaller ju även tystnaden (och den kan säga mer än man tror).
”Filmen är en undersökning av alkohol skapad ur en djup fascination över att samma medel både kan öppna upp ett liv och slå ihjäl en människa, berättar Tomas Vinterberg om En runda till som nu har världspremiär på Toroton filmfestival och nästa vecka deltar i huvudtävlingen på filmfestivalen i San Sebastian. Det är en fascination som både hos regissören och huvudkaraktärerna i En runda till dra paralleller till ungdomen och lyckokänslan i att uppleva världen utan ångest, ambitioner och kontroll via en perfekt promillehalt. Jag tror att männen i filmen längtar innerlig efter den punkten i deras liv. Känslan av att dö långsamt utan att vara närvarande pressar dem. I En runda till bestämmer sig fyra gymnasielärare och vänner sig för att testa en teori om att människan är född med en halv promille för lite. Teori säger att alkohol i blodet öppnar sinnet för omvärlden och får kreativiteten att stiga. Resultatet är uppseendeväckande. Både undervisningen och resultaten höjs och vännerna börjar att på allvar känna livet igen. I takt med att alkoholenheterna sväljs ned går experimenten framåt för några och spårar ur för andra. Det blir tydligt att alkohol kan frammana stora resultat men också att en sådan djärvhet kan få konsekvenser.”
På Det danske filminstituts hemsida kan man läsa originaltexten.
