Warning: Invalid argument supplied for foreach() in /data/a/4/a49e0ae0-cd07-4079-9623-1e1f04bfed29/trakten.nu/public_html/wp-content/themes/fox/inc/admin/import.php on line 298
Världspoesidagen – Trakten
/

Världspoesidagen

Att Trakten älskar poesi, är självklart eller hur?

Därför gör vi resten av planeten sällskap i att hylla rytmens, bildspråkets och känslornas litteratur. Vi börjar med en rad jambisk heptameter härovan (fast resten av ingressen får klara sig utan bunden vers). Och sen säger vi att det är svårt att bortse från världsläget, även en festlig dag som denna. Så, vi tar till några berömda röster ur poesins historia och följer upp med ett nyskapat ljud- och diktverk av Erling Persson.

Poesin har alltid varit en motkraft mot våld och förtryck, en förtvivlad kommentar till krigens fasor. Rumänen Paul Celan är mest berömd för sin dikten Dödsfuga, som var så blytung att folk hade svårt att orka läsa någon poesi efter den. Här är en strof ur en annan dikt av Celan:

Maskros, Ukraina är så grönt.
Min blonda mor kom inte hem.

Efter flykten undan den tyska antisemitismen skrev Nelly Sachs, så småningom svensk medborgare och Nobelpristagare, många dikter om det minoritetsförtryck som alltid följer i krigets spår. Och på förtryck följer flykt. Här kan ni höra Nour El Refai läsa en dikt om migration, av Nelly Sachs.

Wisławy Szymborska i Kraków i juni 2010. Foto: Jacek Turczyk

Andra klassiska poeter som skrivit om kriget är Wisława Szymborska och Georg Trakl. Att läsa krigspoesi av Trakl, som vårdade döende kamrater under första världskriget, kan vara tungt, såklart, men hos exempelvis Szymborska kan man också hitta hopp, inte minst i hennes syn på ordens kraft:

Glädjen att skriva.
Möjligheten att föreviga.
Hämnden från en dödlig hand.

Idag möter vi nya konflikter, nya flyktingar vandrar längs våra gator med ett alltför stort bagage av oro och alltför litet paket med sinnesro och hopp. Och vi försöker närma oss det svåra med dikter, med ord, aldrig tillräckliga men alltid tillgängliga. Här är Traktens egen Erling Persson, som remixar ljud för att försöka få grepp om något. Han skriver såhär:

Svamp – när rapporteringen inte går att stänga av

Hur förklarar man konsts tillkomst? Kanske med ordet reagens från kemins värld. Recept: Fyll hjärnan med meddelanden du inte förstår, lyssna på ord och sakna samtidigt innehåll. Det innehåll som kulturella referenser kan ge. Ett språks melodi och ton kanske inte alls berättar något om budskapet. Addera kontext och det blir till en väv av tolkningsmöjligheter. Jag tänker ibland att alla på ukrainsk och rysk krigs-tv istället för om krig pratar om svamp. Och så landar vi ändå plötsligt i cesiumhalter i svenska skogens guld och svampmoln. Tratt kan ta real ity – därför är det viktigt att stödja modiga människor och folk just nu. Hjärnan sa: gör en remix, så det blev en. Varsågod.

Erling Perssons remix-poesi. Tack till/thanks to Alexander Blu.

Trakten redaktion

Redaktionen jobbar gemensamt under täckmantel av Södermanlands landskapsinsekt strimlusen, i familjen bärfisar ordningen halvvingar.