Konsten får alltid frågan om vad som verkligen är konst. Inte minst gäller det gatukonst, som i sin fria rörlighet ofta tangerar det brottsliga. Grafitti ses av vissa som vandalism och den som skapar med plastmuggar… är inte det nedskräpning? Erling Persson har spanat in lite gatukonst i Katrineholm.
Patrik Qvist, som gjort plastmuggskonst på flera ställen i Sverige, har förmodligen gjort tre i Katrineholmstrakten. Han har tidigare sagt att han hoppas att den här typen av konst ska få oss att börja prata om klimatkrisen. Kan du hitta dem alla? Ett av de tre verken har redan synts i Trakten.
I Stockholm har Qvist skapat fler än 600 ”interventioner” på offentliga platser. Så om man känner sig träffad av ett av budskapen i storstaden, ”Jag får aldrig nog”, finns det ganska många där att leta efter.
Hur var det då med nedskräpningen? ”Tekniskt sett är det ju nedskräpning men det är kontrollerad nedskräpning”, har Qvist själv sagt i en intervju. Han tycker att det är viktigt att erbjuda alternativa budskap i ett offentligt rum vars reklamskyltar ofta berättar för oss att vi är för fattiga, för feta och för fula.
