//

Tävling: plocka dikt & skriva svamp – trestjärniga priser!

Var med i Traktens nya skrivartävling, arrangerad med hjälp av gruppen Svamp-klapp, Natur och kultur och Ellerströms förlag. Gå ut i skogen. Betrakta svamparna. Plocka, skriv, stek, rimma, stuva.

Soppsonett, kantarellkvätt eller kanske en taggsvampstrimeter? Valmöjligheterna är oändliga när svamp möter poesi.

Redan i somras landade en lyrisk röksopp hos Trakten, i form av Birk Anderssons fina dikt Do Roboty.

Nu tänkte vi fylla på korgen med fler verk. Reglerna är enkla: skriv en dikt i valfri form, max 2500 tecken. Dikten ska nämna minst en svampsort (art) och får inte vara publicerad tidigare. Skicka in genom kommentarsfältet, längst ned på sidan. Det går bra att skicka in flera bidrag. Sista dag att skicka in är 17 oktober. Lycka till!

Om du använder Facebook – följ Trakten för att hålla koll på hur tävlingen går.

Bokpriser att vinna

Vinnaren får ett schysst bokpaket: diktsamlingen Blek Taggsvamp av Bengt af Klintberg (Ellerströms), diktantologin Gjört – Sörmland diktar (Widegrens) samt rykande färska Svamparnas förunderliga liv av Anders Dahlberg och Anna Froster (Natur och Kultur).

Förstapriset hägrar.

Bland de inskickade bidragen publiceras ett urval (vi kan inte lägga ut precis allt, tyvärr) och vinnaren kungörs 18 oktober eller så. Heja gärna på andras publicerade bidrag genom att kommentera, dela och så vidare!

Behöver du inspiration? Haka på de snart 80 000 medlemmarna i Svamp-klapp, en ständigt expanderande, massiv mykologisk massa.

Trakten redaktion

Redaktionen jobbar gemensamt under täckmantel av Södermanlands landskapsinsekt strimlusen, i familjen bärfisar ordningen halvvingar.

60 Comments

  1. Svamp av alltihop

    Det var tänkt som ett skogsbad, som meditation,
    men precis vid parkeringen fanns champinjon
    som jag korglös fick samla i mössa och jacka,
    sedan sorglös ge skogen en bugning och tacka!

    Det var tänkt som motion, skulle orientera
    och jag hittade snabbt nog kontrollen… med mera.
    Så blev tiden för lång, mig får domaren diska.
    Jag är nöjd: Kartfodralet är proppfullt med riska!

    Det var tänkt som en genväg, direkt genom parken
    För att inte bli sen höll jag blicken från marken…
    Där var gul svavelticka, i ögonhöjd!
    Jag blev sen till mitt möte, men är ändå nöjd.

    Det blir rödgul trumpetsvamp i grytan ikväll
    och på mackan till frukosten, trattkantarell,
    det blir taggsvamp i skivor till ris frampå dagen
    blomkålssvamp i gratäng till diné gläder magen
    Det blir svampar till mat morgon, middag och natt
    när jag likt en pirat finner skatt efter skatt
    det tar tid, det tar kraft, men det ger mycket mer
    Kära ljuvliga svampar: Jag älskar er!

  2. Fungi haiku x 7

    i kantarellskogen
    lömska svampar
    och plockare

    långsynt golfspelare
    missar greenen
    med champinjonen

    utmärkta svampställen
    saknas
    på kartor

    oktoberfrost
    lägger vantarna på
    ett par fjällskivlingar

    sniglarna
    så snabba
    till sopparna

    morgondagg
    baggen bestiger
    fårtickan

    hackar champinjoner
    med gräsklipparen
    till småkrypen

  3. Naturen ger lugn och frid
    Den bäst spenderade tid
    Sju fot över alla andra
    Hör hovarna vandra
    Blicken letar automatiskt
    Efter något lockande aromatiskt
    Sadelväskorna är såklart med
    Ser något gult, hoppar ned
    Hästen väntar tålmodig
    Så här års är skogen frodig
    Kantareller i stora kvantiteter
    Oftast inte många kilometer
    Träning eller svampfynd i all ära
    Umgås och trivas med sina kära
    Är det verkliga fyndet i skogen

  4. Runt en tall
    Runt
    En till
    Tula hit, tula dit

    En vit boll
    Ett troll
    Vit hjärnsubstans

    En parasit
    Så god
    som någon

    En blomkålssvamp.
    En här
    En där
    Tula hit, tula dit

    Som bakelser
    Ur mark
    och barr

    Jag tappar
    Mig
    I ro med skog

  5. Jag kan verka oansenlig eller angripen eller rentav rutten
    men du ska se mig under marken.
    Jag lever där. Det du skyr är min hemvist.
    Ser du bläcksvamparna därborta som är som mig men ändå inte mig? De är mig.
    Mina trådar når längre än så.

  6. Jag var intet av ljuset; mörkt överallt
    Sandigt och jordigt; rått och kallt
    Floder av vatten strömmade sint
    Värme av solen ekade kvint
    En fågels tecken; tranan det var
    Kallade från ovan; sommaren bar!
    Vi som nu sovit i månad och dar
    Fick sådan brått att marken vi skar!
    Linnéa, kattfot; blåklocka och timotej
    Flugsvamp, Karl-Johan; sopp och gula lilla mej
    Jag var visst rätt knubbig – inte särskilt stor och grann,
    Inte som grannarna bredvid – fort de försvann!
    Stövlar kom klampades från långans håll
    Kvar blev lilla jag; knappt de gav mig en koll
    ”Så liten och knubbig – den får allt stå!”
    Men ack om de visste – inte skulle jag ändå bestå
    Kölden den kommer med nattens tunna kristaller
    Snart snön – vit som molnen – den faller
    Jag står genom vintern; så länge jag bär och orkar
    Tills jag till sist; av vårsolens strålar förtorkar

  7. Längs bergskanten smyger hon
    Lokatten
    Svindlande djup ner mot
    Häxring efter häxring
    Den bleka taggsvampens fasta hatt vilar mot björnmossan
    Hon går med mjuka steg
    Undviker de torra kvistarna
    De båda svampletarna vandrar längs stigen
    söker av riset mossan gräset med ögonen
    Barr och fjolårslöv småprasslar
    avslöjar deras steg
    Bara lokatten känner
    tystnaden
    trattkantarellerna under blåbärsriset

  8. Han följer mig genom urskogen. ”Korgarna fulla!” Orden vibrerar. En elegi för baryton och violin.
    Svamppromenadens sällan uppnådda längtan.
    Sjutton års frånvaro. Av död. Och ändå. Närvaro i varje steg.
    Den svarta trumpetsvampen vecklar ut sig i björnmossan.
    Han ler inom mig.

  9. Den ökända svampen

    Skriva något vettigt om en svamp?
    Det är en kamp

    Några ord från våra sponsorer:
    Strumpa, hatt och sporer

    En svamp med badboystämpel
    Som statuerar exempel

    Barn säger inte flug- utan flyg-
    Och andra rackartyg

    Hyllas svamp som hyllas bör
    Så länge ingen dör

    Det finns varianter – 600
    Om någon skulle undra

    En klarröd svamp med röda prickar
    Som sällan klickar

    Det finns flugsvamp som är lömsk
    Långsint eller glömsk

    Det finns flugsvamp som är vit
    Nykter utan sprit

    Det finns flugsvamp som är röd
    Och resulterar i din död

    Giftinformationscentralen
    Blir den heliga graalen

    Det finns flugsvamp som rodnar generat
    Resten är censurerat

  10. Som kompensation för att jag missade att nämna en svampsort i mitt förra bidrag 🙂

    Rättning i leden!
    Håll flanken fri!
    Ladda och skjut!
    från röksvamparnas kanoner
    sprider sig en röksalut
    ut över fälten

    Ur dimman hörs skrik och rop
    soppor och kremlor
    ligger fallna på marken
    en skivling har fått hatten avskjuten
    och en riska blöder från foten

    Plötsligt hörs ur dimman
    Karl Johans starka röst som ropar
    Reträtt, reträtt!
    och ur dimman springer champinjoner
    flugsvampar och kantareller
    för att söka skydd i skogen.

  11. I sagoskogen letar
    berättelsens osynliga trådar
    sig fram i underjorden

    De sväller här och där
    upp till fantastiska skogsäventyr
    som nyfiket tittar fram
    bland skogens alla lästa blad

    Det bildas ett bibliotek av smaker
    som kan plockas och avsmakas
    till ett glas vin och levande ljus
    när mörkret faller utanför ditt hus

    Sporer bestående av bokstäver
    sprider sig sedan vidare
    längs den vindlande fantasin
    och bildar en underbar symbios
    i en rätt som smakar poesi.

  12. I höstens vara

    Under mossa grön och mjuk tvekar kantarellen
    Finns där uppe sol och ljus tillräckligt för fot hatt och lameller
    I skydd av dimmans bleka täcke gör trollet sin reträtt
    Under granens rot och bakom bergets port han äter sig på blåbär mätt
    När blöta löv i gult och rött skakar av sig sina droppar
    Sover trollens ungar sött i sängar stora som kaffekoppar
    När trollmor vaggat alla till ro tänder hon brasan för att framför den få vila
    Ovanför hörs människor i stress irra runt och ila
    Vad som sker i världen den stora det
    kan inte trollen veta
    Men när du går i skog och mark för att kantareller leta
    Kan du med säkerhet veta
    att visslingarna du hör
    är trollfars röst
    när snarkningarna höjer och sänker hans bröst.

  13. Gomphidius glutinosus är en pigg krabat.

    Korkad men ändå så snäll.

    Säger ingenting.

    Finns alltid, syns ibland.

    Hämtar inte din tidning

  14. Porphyrellus porphyrosporus klagan

    Jag ensam i mitt släkte är här i den höga norden
    Ett bokträd är min enda vän, min enda vän på jorden
    Det ger mig svalka på min hatt
    som har en färg som ingen glatt
    ni kan ta mig på orden

    Jag luktar illa, smakar surt, är ingenting att äta
    färgen är ett dy-grått djup som inte går att mäta
    De vackra namn som andra fått,
    som Mandelkremla, Sammetssopp
    och Kantarell och Mönjeskål,
    dem tror jag alla öron tål
    men mitt ger ingen hopp

    En Dystersopp är vad jag är, och så lär det väl vara
    om ingen ger mig annat namn , ibland de lärdas skara
    Men tänk så skönt ifall en dag
    att någon såg att det var Jag
    och klappa’ på mig bara bara

  15. Röda läppar och lena händer
    Det svarta håret som fångas av en lätt vind
    Blek hy och vita tänder.
    Ett leende på hennes läppar och smilgrop på hennes kind
    Det var inte många dagar kvar tills hon skulle fara
    En kall hand flätad med min
    Men vart hon skulle ville hon aldrig svara
    Jag har aldrig varit såhär förälskad någonsin
    Hemligheter hon aldrig tänkt avslöja
    En hel sommar vi varit kära
    Men det skulle inte dröja
    Innan en stor sorg jag snart fick bära
    En guldig ring hon gömt med skam
    Röda läppar av rött läppstift
    Röda läppar som en flugsvamp bredvid en murken stam
    Likt en röd flugsvamp var hon gift.

    Miranda Wollin

  16. walking with wellies
    searching seen slippery jacks
    buttery bites in bellies
    cravings filling collectors sacks
    over and over again to the max
    (harvesters have hidden hacks)

  17. VISST KAN MAN KALLA DET LYCKA

    Mörkret lägger sig som en dunkelblå sidenduk över mina ögon
    natten gör min syn obefintlig
    men i morgon kommer ljuset och jag ska till skogen
    med min vän och plocka svamp

    morgongrus i mina ögon
    jag hoppar glatt upp ur bädden
    landar på ett kallt trägolv utan solfläckar för
    rullgardinen är nerdragen
    jag minns den nya dagen
    denna dagen

    Utan att fylla magen med kaffefrukost
    rusar jag ut till den 15 år gamla bilen med picknickkorgen
    hämtar min just uppstigne vän som står och väntar på mig
    vid den nyklippta vägkanten
    Vi glider skramlande iväg på gruset mot asfaltväg
    vi skönjer den täta mörkgröna granskogens siluett på långt håll
    pulsen stiger och jag känner redan hur lyckan pockar på

    Parkerar nära skogen vid en blåbärsklädd stig
    och börjar spana direkt efter svamp
    Då menar jag svamp
    riktigt goda svampar
    det ska vara bruna hattar och tjocka fötter eller beiga hattar
    med taggar under
    någon med mörkröd basker på toppen
    med vita ben men utan prickar

    Vad gömmer sig i den vilda skogen där vi går
    en grå harpalt kommer hoppande och vänder
    lika snabbt tillbaka som då den kom
    hackspetten hackar så hela skogens djur hör
    talltitan följer efter oss nyfiket
    där vi kryssar mellan granar och tallar

    Svamparna står där och väntar på oss
    som om de visste att vi skulle komma och plocka dem
    lycka visst kan man kalla det lycka

    Nu är korgen tom på fikat vi haft med oss
    och snart är den full av svampar
    bara ätbara goda läckra svampar som stensopp eller rimskivling
    svampar att torka och spara till vinterns mysiga mörka kvällar
    med varma svampmackor och ett gott te till

  18. INTE SÄRSKILT LÅNGT
    Bara över diket uppför klippan
    Akta halkiga stället.
    Backen är brant.
    Längs stigen till höger,
    genom alla ormbunkar .
    Nej inte där. Aldrig där.
    Just innan bergsklacken. Vid granen.
    Stanna.
    Titta.
    Titta lite till.
    Jo, här finns de alltid.
    När man ställt in ögonen
    på rätt avstånd,
    på rätt färg.
    Hittat lugnet igen.
    Då ser man dem,
    alla trattkantarellerna.
    Lycka!
    Tänk på att det är samma med vänner.
    De syns bara när man ställt in blicken,
    lyssnar
    och finner ron.
    Och lyckan av en vän!

  19. Vi ger oss ut
    du och jag
    bort från
    betongen i stan
    Mot skogen
    vi far
    med flätad korg och kniv

    På jakt efter
    utsökta delikatessen Kantarell
    för dem vill vi ha

    In i skogen
    långt från bilen
    på rådjursstigar
    vi knatar

    ivriga
    med knähöga gummistövlar
    bland blåbärsris
    lövhögar och mull

    kryper, hukar
    och klämmer vi oss in
    bland övervuxna snår

    letar, söker
    du och jag
    likt höken
    efter sparven
    Ska vi hitta
    en enda tro

    vi går förbi
    kremlor, riskor, soppar
    och annat smått
    som säkert
    kan vara gott

    Men det är bara
    det gula guldet
    vi vill åt

    Plötsligt, Hurra!
    står där ett gäng
    orangegula färgglada
    väldigt vackra
    för ett otränat öga
    nästan lika

    luringar de är
    vi gråter en skvätt
    och låter dem
    stå kvar för
    Narrkantareller
    vill ingen ha

    efter slit och nit
    kurrar magen
    medhavd massäck
    ost och skinksmörgås

    från termos
    i kåsor
    het dryck
    vi dricker

    doftar
    smakar gott
    intensivt
    så mycket mer
    i skogens
    rum

    det här
    var skoj
    trots motgång
    gör vi det
    igen

    • Vilken underbar dikt, man känner verkligen hur det spritter i kroppen. Precis så är det . Så värklig, så fylld . Fantastisk dikt.

    • Hi Cassandra, thanks for your question, good one. Swedish is preferred, but since most readers understand English, I guess that will work as well. Other languages: write your poem, post it and we´ll se what we can do. We just want you all to write. 🙂

  20. Jag är ack en liten Karl Johan,
    Stor och rund och tjock.
    Jag står här mitt i floran,
    Väntar på min flock.

    Men ut i skogs jag ser,
    Och bönar mer och mer.
    Nej den styggingen, kom inte hit.
    Snälla, jag känner mig blekvit.

    Sakta slingrar snigeln fram,
    Som en slug liten tyrann.
    Mina fötter fast de sitter,
    Och jag känner mig mer och mer bitter.

    En äcklig snigel, slemmigt stor,
    Snälla snigel, ät en champinjon!
    Eller en riska, kremla, ja, vad som helst!
    Låt mig slippa, gör mig frälst.

    Men ack, vad spelar det för roll,
    En snigel har ju väldig koll.
    Jag är en riktig läckerhet,
    Och för snigeln är det ingen nyhet.

    Jag är en liten Karl-Johan,
    Som står här mitt I vischan.
    Utan någon räddning får,
    När snigeln äntligen den når.

    Karl-Johans mardröm. 🍄 skickat in för andra gången då den första pressades ihop till en lång oläsbar text. 😂 hoppas det funkar nu!

  21. En sannsaga i diktform

    Nu ska jag berätta om när jag gick till skogen
    Skulle plocka svamp, jag tror det tog en
    minut eller två så hittade jag en skatt
    ”Fem kantareller” ropade jag glatt

    Strax därefter kom det en man
    Han hade en tom korg och även en spann
    Vet inte vad han hette, låt oss kalla han Mats
    Han tipsade mig om en annan plats.

    Han lovade mig ett hav av kantarellen
    Han visade mig bort till helt andra ställen
    Jag gick åt det hållet dit han pekade
    Jag gick där och efter svamp jag rekade

    Men ack jag tror jag gick på en nit
    För jag hittade inte ett jäkla skit
    Jag klättrade i bergen och halkade på löven
    Jag slog i min armbåge och landade på röven

    Tillslut gick jag tillbaka till där jag börja
    Trampade i lera och en massa sörja
    Då träffar jag Mats han har länsat mina ställen
    Minst 35 mackor kan han smaska på till kvällen

    Det var droppen som rann över i min bägare
    Man ska aldrig lita på en svampjägare
    Hur kunde jag vara så sablans naiv
    Han ledde mig bort på ren pin kiv

    Tänk att jag så snabbt föll i glömska
    Att svampjägare är rysligt lömska
    Så bitter var jag, ville gå bort till bilen
    Och åka hem den dryga milen

    Då såg jag något som växte upp
    Kantareller kom fram i megastor grupp
    Det kommer räcka till både soppa och macka
    Nu hoppas jag familjen mig kommer tacka

  22. Jag gick till en fältbiolog och sa:
    Hur vet man vilka svampar som går att knarka?
    Han sa:
    Läs i svampboken.
    Jag sa:
    Står det där?
    Han sa:
    Står det ”Orsakar yrsel och illamående”, så är det bara att proppa i sig.
    Och jag begrundade detta, fann en rödbrun
    rottryffel i öster om Vollsjö.
    Men vågade aldrig smaka.

  23. En tur med otur!

    Det var en kvinna från Trosa,
    som mot skogen ställde sin kosa,
    men när hon hittade svamp,
    var det gjort med ett tramp,
    när kantarellen, med stöveln, hon mosa!

  24. Kremlorna må vara lätta,
    Men nu undrar jag, vad är just detta!?
    En doft av fisk eller mussla.
    Hur ska jag nu börja pussla?
    Den gråter när den fåren rispa,
    jag tänker att det må va en riska!

    Fisk och och mjölk som är vit,
    och där jag tummat blir färgen som skit.
    Visst är det en riska,
    men varför den heter som den gör,
    det är något som jag inte kan fatta.

    Mandelriska, men det luktar som gäl.
    Nej, nu går jag hem, innan jag fryser ihjäl!

  25. Difforme Geoglossum

    Läcker som av lack och läder
    trotsigt lipande
    slickande min låga klack

    jag kryper ner bland tungor
    ålar fram
    klibbigt mot mina läppar

    du får följa mig hem
    fyrverkeri av slingrande parafyser
    jag ryser
    en kropp stor, svart och vriden

    sporer långa
    upptryckt mot 15 tvärväggar
    läcker som av lack och läder

  26. TINDERSKOGEN

    Bland skogens svamp finns löv och risker
    likt Tinders snår av fel och brister
    Om en du ratar utav vana
    finns tusen åter om blott du spana

    Låt ej andra va modeller
    De plockar bara kantareller
    En skog är full med äventyr
    för den som vågar ut på myr

    Se där den första upp ur marken
    honom möter du i parken
    som en bläcksvamp, fabrikanten
    lite fransig uti kanten
    blanda ej med alkohol
    man vet aldrig vad han tål.

    Nästa typ vill gärna fiska
    men är nog en skäggig riska
    lite finsk och ofta naken
    alltför skarp och besk i smaken
    Men har man tid att den förvälla
    ska man kanske inte gnälla

    Försök ej välja alltför kräset
    ta en picknick uti gräset
    där bland stråna rund och go
    mullig liten röksvamp bo
    Ut ur gubbens runda bröst
    pyser rök på ålderns höst
    Mjuk att ta i, rund om baken
    men inte mycket bett i smaken

    Nu du söker framåt våren
    ibland stubbar, djupt i snåren
    vårens fina musseron
    han kan vara helt kanon
    Sällan funnen i dessa trakter
    får du gå på andra jakter

    Åh Karl Johan, majestät
    det är bara till att ät!
    Men när middagen är nära
    kan han ofta dig förfära
    Under ytan sammetslen
    djupt i mannens märg och ben
    masken ringla obesvärad
    Du blir ledsen och förfärad

    I en citrongul Citroën
    tar ni er en liten sväng
    Han är charmig, helt unik
    både fin och ganska rik
    Men ska man verkligen ta hem
    någon med så mycket slem?

    Sent på natten, discodunk
    kanske funk, en stilla lunk
    Där i nattens mörka timma
    blir allting en enda dimma
    fingersvampar under kjolen
    blyg är du som styvviolen
    Vem vill sådan seg typ ha?
    Det blir aldrig nånting bra!

    Nästa man som blir en flopp
    han är visst en smörig sopp
    Men om han faller dig i smaken
    vad är då den stora haken?
    Fortsätter du på samma bana
    Blir lätt kräken till en vana

    Sitter du där in på hösten
    med en liten kramp i brösten
    ensam med den stora sorgen
    att du bara har fått korgen
    Bör du tänka mer på saken
    välj vad faller dig i smaken
    Blott ett råd i denna skrift:
    Undvik blott den som är gift!

  27. Du vackra flugsvamp
    Du vet att du syns.
    Du lyser upp min värld och ger mig sinnesro.
    Du får inte följa med hem.
    Du är giftig och får stå kvar. Stå kvar och gläd någon annans själ.

  28. Igår tog jag mig ut med min permobil
    Ja den har hunnit rulla många långa mil.
    Tänkte nu bara ska jag klara ta mig upp till mitt kantarellställe men min permobilskrälle

    Första biten gick bra
    Men tji fick jag
    En sten stoppade mitt försök
    Satt fast och inga kantareller mot mitt kök

    Svor en lång ramsa
    Sen sa jag till mig själv att sluta tramsa
    Lyckades lyfta bakänden med kraft
    Gasa åt sidan och kom bort i hast.

    Upp på permobilen igen
    Med ett mål att komma hem
    Bit för bit kom jag närmare vägen
    De jäkla kantarellerna är inte ens värd besvären

    Lycklig när jag kom ut på vägen
    Den underbara bokskogen är gammal som en sägen.
    Den omslöt mig på alla håll
    Hade små gläntor där stenar såg ut som troll.

    Oj, här kan jag köra in
    Ögonen blev stora och mitt humör på topp med glad min.
    Plötsligt såg jag dem
    Stora och fina så de ska med hem

    Blodsopp anade jag att det var
    Men fotade och la in I Svamp-klapp för att ändå få rätt svar
    Jippi, jag hade rätt
    Kunde fulla permobilen lätt som en plätt.

    Blodsopp överallt och Stensopp kom också några med
    Min glädje var enorm
    Balanserade hemåt och tänkte
    Vilken tur det är ingen storm

    Den där Patrick Björck har fanken rätt
    Kantareller är ett påfund av någon sprätt.
    Aldrig mer jag ens försöker
    Finns ju så många goda fast jag skippar de man röker 😁

  29. KOM TILL MIG

    Så länge vi kan minnas har vi vandrat,
    på stigar som korsas och delar varandra.
    I mossan och solen,
    under månen och jorden.

    När du funnit det du söker,
    kom till mig.
    Jag finns kvar där du lämnade mig.

    På en ärggrön kragskivlings glimrande hatt,
    under himlen där björnen strövar inatt.

    När du ser mig så vet du att jag hittat hem.
    Den skatt som du funnit är endast du själv.

    På stigen som enas och förgrenas
    ska kråkvickor blomma och vissna.
    Sådan är tiden,
    den får ingen vila.

    Så länge vi kan minnas har vi vandrat.
    För du och jag är i sanning densamma.

  30. Smörsoppens brutala avslut

    På en smörsopps hjässa är det ack så kletigt
    Hon skalperas utan pardon och utan sorg
    Under hatten är bland rören ofta mosigt
    Hon stympas våldsamt före hon ens läggs ner i korg

    Sedan styckas hon i små kuber
    Sådant är smörsoppslivet
    Steks i ett järn till människans jubel
    Det är för smörsoppen givet

    Kanske mitt under förrätten
    Smörsoppen smet från att bli mat
    Människan får gå till skogs igen
    Leta fler offer att lägga på sitt fat

  31. Pappa

    Ut i skog och mark
    han tog sin flicka.
    Han lärde henne
    Stensopp, Kantarell
    och Fårticka.

    Hon kände sig
    som en stor flicka
    när han visade henne
    Blomkålssvamp
    Trattkantarell
    och fnöskticka

    En dag
    han lämnade allt.
    Kvar stod hans lilla flicka,
    med handen på
    hans fina tårticka.

    / Från din stora lilla flicka

  32. Är den ätbar, är den de?
    Men ingen frågar vem jag é.
    Bär upp hatten med stolt ära,
    Men dom undrar bara om jag går att förtära.
    Alla vill träffa min stolta kusin,
    Dom säger att han är stolt och ack så fin.
    Jag däremot är lätt att genera,
    Vilket gör att jag snabbt blir kasserad.
    Skulle dom se att jag växer bland myror,
    Hade dom inte fruktat giftiga syror.
    Då hade vårt möte bestått av eufori,
    När dom upptäcker att jag är chlorophyllum olivieri.

  33. Jag är här nu. Här är bara jag.
    Och en bekant.
    Men just nu, innan vi tar första klivet in i skogen, då är det bara jag.
    Jag lämnar allt det som tynger precis där vid vägkanten.
    Det kommer att få vänta på mig där. Det kommer att vänta på mig där.
    Jag andas in och i mitt andetag samlas det jag vill lämna kvar.
    Jag tittar ner och andas ut.
    Nu är vi redo.
    Det första andetaget i skogen är så befriande.

    Vi tar sista klivet ut ur skogen. Jag står vid vägkanten igen. Tittar ner men andas inte än.
    Jag ser på henne och korgen med kantareller. Tänker att mina ställen inte bara är mina längre.
    Jag delar dem med någon nu. Med en vän.
    Jag tittar ner och andas in.
    Sen åker vi hem.

  34. Sakta närmar sig den stora
    Människofoten
    Som en allsmäktig rivningskula
    Stannar den
    I luften
    Strax under denna mänskliga tingest
    Står den gamla
    Röksvampen
    Invärtes fylld av
    Sporer
    Ångest
    Lättnad
    Skogen håller andan
    Sakta närmar den sig
    Med precision
    Krossar den röksvampen som
    Skrumpnar
    Vrider sig
    Lösgör ett moln
    Av det som ska bli liv
    I en annan tid

  35. Vårens regn strilar,
    ut och efter toppmurklor jag ilar.
    Sommar, varmt och jobbigt och av turister det dräller
    Ensam, tyst och lugnt, svalkan i skogen, hittar kantareller.
    Augusti, svala kvällar och getingar dör i sina bon
    i myrstackarna är det bråda dagar och där hittas Kungschampinjon.
    September och hösten nalkas det är sommarens sluttamp.
    Där! Vid den gamla fina tallen. En Blomkålssvamp!
    Oktober och älgjakten gör att försiktighet råder i skogen, orange hatt
    smyger inte, klampar i min jakt efter en svamp formad som en tratt.
    Juletid och ibland ljummet, ibland gnistrande kallt sökande
    böjd över nerbrutna grenar , vinterskivlingen är värd mitt bökande.

  36. Brus
    Skynda Jäkta Stressa
    Slita Jobba Pressa
    Jaga tid ork och lycka
    Vad ska alla tycka

    Flykt till skogs
    Andas Stilla Lyssna
    Leva

    Nämen titta!
    En Prickmusseron

  37. Någon säger att man måste ha blick för det
    en annan menar att det behövs då inte alls
    man kan som en blodhund sniffa sig fram
    eftersom
    där under det höga gräset
    där under de falska tuvorna
    stiger doften av skörd
    och belönar dem som är berikade
    med rätt sorts tålamod
    Kanske att jag inte tycker
    smakexplosionen varandes tillräcklig
    inte kraftig nog för att kompensera
    att plåga sig igenom
    den tråkiga väntan
    på att de små trattarna
    ska börja gulbrunfläcka min hornhinna
    och säga
    hej
    nej
    jag vill inte ha en sådan relation
    med något jag äter
    jag vill inte ha det kravet
    vid matbordet
    att ett kilo är värt sin vikt i guld
    och jag därför inte kan vänta mig
    något annat än en sinnessensation
    Trattkantarellen har just därför
    alltid gjort mig besviken
    en sådan hausse måste
    till viss del sälja luft
    Bättre då med den anspråkslösa
    vardagliga och en masse mångfaldigade
    champinjonen
    som inte lovar någonting
    som inte kräver någonting
    som stilla odlas i gammal lave
    som därför kan rocka en torsdag
    hela vägen till en
    överraskande
    köksdans
    robust
    stabilt
    varje gång den möter smör
    viskandes när det tystnat:
    förvänta inget
    bli välsignad med allt

  38. Okej, vi lägger väl en första svamp i korgen, utom tävlan: “Blek taggsvamp” av Bengt af Klintberg. Fyll på genom att kommentera här nedan!

    BLEK TAGGSVAMP

    Gammal granskog, långa släpande grenar.
    Ont om svamp i år, korgen halvfull
    av blek taggsvamp. Annars
    inte mycket att glädjas åt
    utom skogsstillheten
    och två ropande korpar.
    Jag hukar mig
    och känner en grens lätta strykning
    över min allt tunnhårigare hjässa.
    Som när jag var barn,
    farmors hand som rufsade till mitt hår.

    • FUNGI

      Utan er
      hade vi inte funnits
      Bara urberg, grönalger
      Tanken svindlar.

      Och än i dag
      era nät i underjorden
      De livsnödvändiga.

      Allt som är vackert
      kommer att dö
      Blommorna, korallerna.

      Såsom ni var de första
      kommer ni att överleva
      oss
      och allt annat.

      Hade ni kunnat tala
      Hade det funnits någon
      som kunnat lyssna
      Skulle ni ha frågat?
      Varför?

      Ert namn?
      Men ni är ju så många
      och namnen så fula:
      stinkmussling, vårtkrös
      Jag väljer
      Rosenhätta.

      • Fungi, fungi, svamparnas rike överlever oss alla. Tack för en stark och ödesmättad dikt, Gunilla. (Enligt säker källa studerar poeten i detta nu spindelskivlingar på olivinhaltig mark i Kittelfjäll, medan nattfrosten sakta nalkas.)

Skicka in en text/kommentar!

Your email address will not be published.