/

Sörmlands eget litteraturpris

Under de senaste tre åren har arbetet pågått. Nu är Törnerospriset redo att möta världen. Bakom arbetet står stiftelsen Gunnel Bloms stipendiefond till Adolph Törneros minne.

Egentligen har planerna funnits ännu längre. Gunnel Blom, som avled i december 2021, funderade under flera år på hur hon kunde bidra till litteraturen. Ett litterärt pris, blev svaret. Kopplingen till Adolph Törneros kom sig av att Gunnel under många decennier bodde i Törnerosgården i Eskilstuna, där han föddes i slutet av 1700-talet.

Törnerosgården. Foto Axel Hellby

Gunnel, som hann bli 91 år, var lärare och mycket engagerad i kultur av alla slag. Hennes hem kunde ibland fungera som äldre tiders litterära salonger, där folk träffades och pratade. Samtalet, mötet mellan människor, var för Gunnel avgörande för ett gott liv. En av hennes förtrogna var Bengt Bergstrand, som också tog på sig det långa, ideella arbetet med att förvandla hennes idé till verklighet.

Interiör från Törnerosgården, foto Axel Hellby.

Och nu är stiftelsen alltså redo att dela ut pris.

En festlig ceremoni kommer att genomföras i samband med kulturnatten i Eskilstuna, den 30 september. Då kommer en av tre nominerade att få 50 000 kronor. Priset ska gå till författare i början av sin karriär, som publicerat ett eller ett par verk som imponerar på stiftelsens jurygrupp.

Porträttet av Törneros är hämtat ur Fredrik Böök & Otto Sylwan: Svenska litteraturens historia II Stockholm 1923, Norstedt.

Man kan inte söka eller nominera, pristagaren väljs av jurygruppen, som nu består av författaren Lars Hermansson, Bie, Eskilstunabibliotekarien Anna-Lena Jönsson, samt Traktens chefredaktör Axel Hellby, också författare.

De tre nominerade för årets pris är Johanna Frid, Camilla Prell-Weichl och Ina Rosvall. Här är juryns motiveringar:

Johanna Frid nomineras för sin drastiska humor och sina vildsinta associationer i romanerna Nora, eller Brinn Oslo brinn och Haralds mamma, samt diktsamlingen Familieepos, skriven tillsammans med Gordana Spasic. Sällan har svartsjuka varit så orimlig som i Nora, eller Brinn Oslo brinn, som dessutom är en roman som obesvärat växlar mellan tre språk: svenska, danska och norska. Sällan har en svärmor varit så enerverande som i Haralds mamma. Ett ungt författarskap med en halsbrytande formuleringskonst som kan nå hur långt som helst.

Camilla Prell-Weichl nomineras för novellsamlingen Kedjereaktion, där läsaren möter människor som känner katastrofens dragkraft kalla, och romanen Att överleva en sommar om sommarbarnet Michelle, som ser fristadens idyll krackelera och gå under. Prell-Weichl fångar upp viktiga teman om människors sårbarhet och svek. Skickligt mejslar hon fram människors inre liv och gestaltar hur vi beter oss när fasader brister. Hon skriver rakt och suggestivt med en förmåga att vara trogen barnets blick på vuxenvärldens kamp och förräderi.

Ina Rosvall nomineras för Harungen och Livbärarna, som gör uppenbart att SF kan vara både poetisk romankonst och idélitteratur. Med skärbrännarfokus sätter Rosvall in läsaren i den existentiella kris det innebär att fatta avgörande beslut om sitt liv, och bjuder oss på människoöden som är mer än tragedier, som tvingar läsaren att ifrågasätta sin egen inställning till vår tids etiska frågor.


Törnerosgården uppmärksammades i Trakten ifjol, när ett öppet brev till Länsstyrelsen publicerades, med syfte att förorda en k-märkning eller annat skydd av fastigheten. Brevet var signerat av Traktens Axel Hellby samt Svenska Akademiens Per Wästberg och kan läsas här. Artikeln ger också en liten introduktion till den märkvärdige Adolph Törneros.

Trakten redaktion

Redaktionen jobbar gemensamt under täckmantel av Södermanlands landskapsinsekt strimlusen, i familjen bärfisar ordningen halvvingar.