//

Regel ger nya verk på Järven

Nya Järvenskolan är den ekonomiskt största kommunala satsningen i Katrineholms historia. Det har gett åtskilliga hundra tusen till konstnärlig gestaltning och resulterat i två verk som invigdes den 9 december. 

Katrineholms kommun följer enprocentsregeln, en ekonomisk princip som funnits sedan början av 1930-talet i Sverige och som betyder att en procent av budgeten när det gäller offentliga miljöer investeras i byggnadsanknuten konstnärlig gestaltning. 

Om det byggs nya offentliga byggnader så kommer det alltså att avsättas pengar även till konstnärlig gestaltning som har anknytning till det byggda. Upp emot hälften av Sveriges kommuner och regioner tillämpar regeln och användningen ökar.

Upp emot hälften av Sveriges kommuner och regioner tillämpar regeln

Den nybyggda Järvenskolan har fått två nya offentliga konstverk på grund av denna regel. Den 9 december invigdes dem och två av tre konstnärer var på plats. 

Anna Högberg och Johan Tirén var med på invigningen i nya Järvenskolans matsal.

Johan Tirén och  Anna Högberg har jobbat tillsammans med offentliga gestaltningar tidigare. År 2021 skapade de Sveriges minsta naturreservat som heter ”Glömskan”, 39 kvadratmeter av Slakthusområdet som  kommer att bevaras som orörd natur. År 2019 skapade de ”Marmorlinjen”, en 500 meter lång linje av marmor som förbinder ett miljonprogramsområde i Kristianstad med ett anrikt villaområde. År 2018 gjorde de verket ”Förhandlingen”: när en anonym person tänder och släcker en lampa i sitt hem tänds en lampa i Gamlegårdens centrum i Kristianstad och en på Konstakademins fasad i Stockholm nära Rosenbad. Verket ställer frågor kring makt och beslutsavstånd. 

Anna Högberg och Johan Tirén vid verket ”Monument över en tall”.

På Järvenskolan har de gjort verket ”Monument över en tall”. Ett platsspecifikt verk som på flera sätt förbinder det gamla med det nya. Grundmaterialet är en rotvälta från en tall som tack vare att den växt på Tallåsen skiljer sig i form från andra rotvältor. Rötterna har kunna utvecklas fritt. Vidare har ”tallens sår har lämnat spår” som det står i beskrivningen. Kåda har efterliknats med epoxy och av kåda kan det bli bärnsten. Stora droppar som liknar bärnsten har skapats och fått kapsla in fynd från platsen. Elever har varit med i skapandet och valt ut fynden som i dropparna blir till minnen.

Elever har varit med i skapandet och valt ut fynden som i dropparna blir till minnen.

Alejandro Montero Bravos verk ”Nyanser av oss” är installerat i anslutning till ett glasschakt mellan gamla Tallåsskolan och den nya fyra våningar höga byggnaden. Högberg och Tiréns verk jobbar med platsens rötter och rör sig kring, dåtid, nutid och framtid. Montero Bravos verk tar höjd för utrymme och vidsynthet.

Alejandro Montero Bravo, ”Nyanser av oss”.

Det vi ser är inte alltid hela bilden

Det vi ser är inte alltid hela bilden och konstverket upplevs olika beroende på vilken våning man är på och från vilken position man betraktar det. Kombinerar vi våra nyanser i möten kan vi tillsammans skapa något nytt är en grundtanke. Konstverket är gjort av lätta, tunna textilier och LED-belysning. Alejandro Montero Bravo har tidigare gjort bland annat verket ”Auto style” där ett bildäck bundits upp med rep och spännband och strävar efter att sväva i rummet. Verket kunde ses på Steinsland Berliner i Stockholm under en grupputställning 2019.

Foto: Felicia Sjöblom/Katrineholms kommun

Mer om Johan Tirén.

Mer om Anna Högberg.

Mer om Alejandro Montero Bravo.    

Erling Persson

Erling Persson är utbildad litteraturvetare, kulturvetare, förlagsredaktör och journalist. Efter 14 år i mediebranschen, till största del som redigerare, redaktör och nattchef, jobbar han nu som bibliotekarie. Han har varit med i Poetry slam-SM 2007 och 2009.