Författaren, journalisten och tidigare konditorn Håkan Boström avled nyligen. Minnesord av Traktens Johan Eriksson.
Från den lyriska debuten Anteckningar från ett protokollfört möte (1972) till kriminalromanen Kvarteret Opalen (2016) skrev Håkan Boström fyrtiotalet böcker i olika genrer, samt en strid ström artiklar, krönikor och debattinlägg.
Vi kom i kontakt för snart tjugo år sedan, när jag gjorde ett reportage om Sörmland och ”sörmländsk identitet”. Svårt ämne. Håkan var en av få – för att inte säga den ende – som hade skrivit något i frågan. Hans Kalenderblad från Sörmland (1981), vackert illustrerad av Jörgen Palle Jensen, är ett unikt tidsdokument från 70-talets Sörmland, där dagboksanteckningar och flyhänta personporträtt varvas med kulturhistoria och filosofiskt färgad samhällskritik. Jag intervjuade Håkan. Han uppmuntrade mig och bidrog med flera nya idéer till artikeln. Den gestaltande sakprosan, blandningen av fakta och konst, hade Håkan använt även i Mellan hammaren och städet (1980), vars starka intervjuer tecknar en levande bild av arbetarrörelsens historia i Eskilstuna, där både kvinnor och män, pampar och kolportörer får ta plats.
Efter intervjun upptäckte jag de många romanerna, som lågmält vackra autofiktionen Vallmohöst (1973), de vassa historieskildringarna på dokumentär grund i Oredans natt (1975), Drakens år (1977) och Annexet (1979), samt skenbart lättsamma Sommartid (1983), där Håkan vävde samman erfarenheter från arbetet som journalist på Folket med intryck från ett Eskilstuna som redan då visade tydliga symptom på ett annat huvudtema i hans skrivande: folkhemmets förfall, korruptionen, det krypande svartmöglet under parketten.
Det fanns mycket ilska i texterna. Han tog gärna upp gamla oförrätter, upplevda eller återberättade, som i kraftprovet Slaktarns öga (1988), en dokumentärroman om det uppmärksammade Marsjödramat. Psykologiskt inkännande ”true crime”, innan begreppet fanns. Slaktarns öga föregicks av en djupdykning i arkiven där det uppfiskade källmaterialet sedan knådades om till litteratur, framburen av ett starkt engagemang och inte minst: en genom åren omsorgsfullt utarbetad stil. Även i senare, mindre kända, verk som Nattportieren (2001) och återkomsten till poesin i Familjealbum (2006) finns Håkans röst tydligt kvar.
I vår sporadiska korrespondens märkte jag mot slutet att Håkan var trött. Han kunde inte längre skriva. Hade satt punkt för gott, hälsade han. Skrev inte ens längre Präntat av Boström, krönikorna i e-Folket, arbetarpressens livbåt som han var med och sjösatte 2015. Mellan raderna anade jag att han nog kände sig bortglömd, passé. Vad hade allt skrivande varit bra för?
Vi sågs för en intervju, kanske den sista han gjorde, sommaren 2021. Han sa sig då tillhöra ”det förgångna”. Men så fort vi började tala om skrivandet, minnena från Biskops Arnö, resorna till Island, nya och gamla pampar i stadshuset och världens allmänna tillstånd, så blixtrade det till i Håkans fortfarande pigga ögon.
Historien vore lika lite som framtiden densamma utan det som Håkan Boström skapade: en parallell verklighet, en motståndsrörelse, ett temperamentsfullt försök att tolka omvärlden och livet. Tillsammans med Kerstin Ekman och Sven Delblanc är Håkan Boström oundgänglig läsning för den som vill förstå vårt anonyma livsrum, den lertyngda markplätt mellan Slussen och Kolmården som sällan använts till annat än agrar odling.
Utöver intervjun med Håkan kan du i Trakten av Håkans egen penna läsa utdrag ur Mellan hammaren och städet, novellen Smycken, samt diktsviten Ett år – tolv tanka från Eskilstuna, som även finns översatt till arabiska.
Läs också gärna minnesordet från Håkans kamrater i e-Folket
Håkan Boström. Bibliografi i urval
1972 – Anteckningar från ett protokollfört möte. Dikter. (Rabén & Sjögren)
1973 – Vallmohöst (Rabén & Sjögren)
1975 – Oredans natt (Rabén & Sjögren)
1976 – Söckendagar. Dikter. (Rabén & Sjögren)
1977 – Drakens år : sannolikheter i 70-talet (Rabén & Sjögren)
1979 – Annexet : epitafium (Rabén & Sjögren)
1980 – Mellan hammaren och städet. Sakprosa (Rabén & Sjögren)
1980 – Kalenderblad från Sörmland. Sakprosa (Liber förlag)
1983 – Sommartid (Författarförlaget)
1988 – Slaktarns öga : roman om Marsjödramat (Tiden)
1991 – Något blir alltid över (Tiden)
1993 – Första striden (Tiden)
1996 – Röster i Sörmland: antologi, red. (En bok för alla)
2000 – Högst tjugo ord (Veckans bok)
2001 – Nattportieren (Eget förlag)
2006 – Familjealbum. Dikter (Axplock)
2016 – Kvarteret Opalen (MBF bokförlag)
