Traktens Karin Flygare tar sig till gamla prästgården i Gryt utanför Stjärnhov. Där finns galleriet Konst i Gryt med utställningen ”Man får vara glad att man lever.”
– Aldrig att jag skulle ägna mig åt konst, säger Stina Berge, det var morsans grej.
Men för sex, sju år sen slutade hon med musiken, hon som kallats punkdrottningen. Det var för jobbigt med logistiken. Att få ihop ett band. Att alla skulle kunna just den dagen och den tiden och så allt fix med lokal. Först sen kunde man spela – om allt funkade vill säga.
Då bestämde hon köra själv. Med något annat.
Hon började med smycken och sen blev det collage. ”Männen i mitt liv” heter det första collaget. Sen har det rullat på med målningar, skulpturer, installationer och det ena har gett det andra. Stina Berge har en oändlig lust att skapa, hon följer det som dyker upp och gör det hon tycker är roligt. Snart har hon nio utställningar bakom sig. På helgerna fram till och med den 5 september kan man se hennes verk på Konst i Gryt. Det lilla galleriet som drivs av Barbara Martin sedan fjorton år. Varje sommar med utställningar av erkända konstnärer. Denna sommar blev det Stina Berge och det är en spännande utställning som samtidigt blir en vandring genom allt skapande Stina arbetat med under sitt liv.
- Från början av 1980-talet trummis och låtskrivare i bandet Pink Champagne. Varit med och skrivit fyra barnböcker.
- Filmat och jobbat på teater.
- Musiker med egna låtar.
- Men sen 2015 är det hantverk och konst som gäller.
– Jag har alltid haft punkgrejen i mig, säger Stina. Det att bryta normer och göra som man vill. Både i musiken och i konsten. Och det kanske kan vara en fördel att inte vara utbildad, kanske man är mer fri då. Jag tror att det är det som gör att jag har sån otrolig lust till skapande. Det tar inte slut. Och det tror jag betraktaren ser i mina verk också. Lusten.
Det är bara att hålla med. I taket hänger vitmålade spökskepp, på väggarna installationer, collage, montage, foton, en teveskärm med Stina som musiker, på golvet skulpturer, fler installationer, en rund klocka hänger upp och ner man kan alltid hitta nya sätt att vara punkare står skrivet i rött och ännu mer. Stina Berges kreativitet har många uttryck.
– Allt jag använder i konsten måste vara använt, ha en historia, ha levt ett liv. Det får inte vara nytt får då säger det mig ingenting, säger Stina. Jag får en sak i min hand och vänder och vrider på den, vad kan man göra av det här och då kommer lusten. Som en massa plastsoldater jag nyss har fått tag på. Jag klippte bort vapnen och satte lite färg i ansiktena och vips såg de ut som dansande små figurer.
Stina Berge bor med make och hund på Stallarholmen i Sörmland. Där har hon också sin verkstad där hon jobbar med konsten.
– Jag vaknar tidigt och då brukar jag gå ner i morgonrocken till verkstan och då sätter jag i gång och gör det jag har lust till. Det är en befrielse att hålla på. Livet har varit jävligt tufft. Det jag gör nu, om det ska det vara nån vits med det, då vill jag få leka den tid jag har kvar.
Man blir både glad, imponerad och inspirerad av Stina Berges utställning. Det som kan betraktas som skräp får en mening och börjar leva i Stinas konst. En gammal tom hundmatsburk som slängts i kakelugnen och blivit sotig får nytt liv i verket ”Industriområdet/Lugnet”.
Stina beundrar den nederländska 1400-tals konstnären Hieronymus Bosch. Kanske han också hade punkgrejen i sig, det där att strunta i normer och göra på sitt eget sätt och att det är då konsten börjar leva och säga saker. Precis som flera av Stina Berges verk. Så tar er till Konst i Gryt utanför Stjärnhov senast den 5 september för en fin konstupplevelse.
