Fredag den 14 april kommer Mittipricktatern till Nyköpings Teater med pjäsen Den hemliga trädgården. Trakten har bytt några ord med Magnus Munkesjö, som översatt och regisserat pjäsen efter Frances Hodgson Burnetts klassiska original.
Berätta om pjäsen och temat.
– Pjäsen bygger på en bok som skrevs för över hundra år sedan och som är precis lika relevant då som nu. Det finns ju en orsak till att den fortfarande blir läst och att så många är glada över att vi har gjort teater av den. Själva ämnet är inte historiskt, bara för att den utspelas för länge sen. Den handlar om att få känna sig behövd och sedd och att själv kunna hjälpa och se en annan människa, knappast ett dåtida dilemma. Den handlar bland annat om två ensamma och ganska trasiga barn som plötsligt får möjlighet att börja må bra
Hur var det att bearbeta en klassisk barnbok?
– Roligt! Och svårt! Vår föreställning är en timme lång. Då är det omöjligt att få med alla delar. Men vilka ska man ta med, hur kan man komprimera skeenden så att andemeningen ändå kommer med och vad ska man välja bort? Många saker måste försvinna, som jag helst hade velat ha med.
Stämmer det att pjäsen är både rolig och sorglig?
– Ja, det tycker jag att den är. I grunden är det inte en sprudlande skrattfest, men den är så djupt mänsklig. Och vi människor är ju ganska roliga när vi försöker och kämpar med våra liv. Jag har försökt att få en så bra dynamik i föreställningen som möjligt. Sedan skrattar vår publik åt så olika saker, beroende på viken ålder och erfarenhet man har. Vuxna skrattar ofta igenkännande åt de vuxna karaktärerna och blir lite tårögda över barnrollernas öden. Barn, självklart beroende av ålder, engagerar sig nog mer i de yngre rollfigurerna, åker med på deras resa. Förundras över det som händer, men ser kanske inte alltid det roliga i hur de vuxna beter sig.
Du har sagt att Den hemliga trädgården blir ett musikaliskt fyrverkeri, vill du berätta mer om musikinslagen?
– Den hemliga trädgården är en musikteaterföreställning. Eller nästan en musikal. Och all musik, förutom några inspelade trummor, framförs live för publiken. Det är en poporkester som berättar historien och Mats Karlsson, som också medverkar i föreställningen, har skrivit helt fantastisk musik till mina ord. Han har blandat genrer friskt och ibland svänger det så publiken inte kan sitta stilla. Det klappas i takt, det sittdansas och headbangas! Vissa delar är som en konsert, vissa finstämt berättande med sång.
Till sist: varför är teater en omistlig kulturform, för både vuxna och barn?
– För att den händer här och nu! Exakt i det ögonblick som publiken ser blir det till. Och publiken, genom att vara där och reagera på det sätt som just den här publiken gör, är med och skapar hur föreställningen blir. Det är som med torrsim! Det är inte särskilt roligt att simma utan vatten. Vi har repeterat och förberett oss, men det är i mötet med publiken vi hoppar i djupt vatten, det är där som allt händer.
Scenkonst är fantastiskt! Det är en överenskommelse mellan publiken och scenen om att nu leker vi att det här är på riktigt. Och så skapar vi de världarna och berättelserna tillsammans, genom att vara i samma rum.
Magnus Munkesjö är konstnärlig ledare, skådespelare och regissör vid Mittiprickteatern i Stockholm. Den hemliga trädgården spelas i Nyköping på fredag, den 14/4. Biljetter och info finns här.
