/

Stulna barn och förlorade hjärtan

Trakten läser
Våra förlorade hjärtan, roman av Celeste Ng, Albert Bonniers förlag, 2022.

Vi befinner oss i USA i en nära men obestämd framtid, där amerikaner med asiatiskt ursprung förtrycks av patriotiska skäl. Det totalitära tillstånd som beskrivs känns obehagligt nära. Margaret är försvunnen sedan några år då hennes dikter blivit symboler för protesterna mot de stränga lagarna. Hennes son Bird lever med sin pappa, som vill att de ska hålla en låg profil.

Jag läser boken på två sätt:

En ljummet skriven framtidskildring.
För mig finns en klar skillnad mellan väl och mindre väl utförd SF. I sämre SF blir vardagen exotifierad även av karaktärerna som lever i den. Men hallå. Hur ofta går du runt och tänker ”amen shit så coolt att vi har internet”.

I bättre SF har berättelsen ett självklart inifrånperspektiv. Om jämförelser sker med läsarens samtid, så är det historieperspektiv, ungefär som vi tänker på åttiotalet eller artonhundratalet. Det är anledningen att newbietropen är så vanlig i fantastik: Tex kan Rowling fritt spinna loss med Harrys fascination inför denna ”nya” värld.

Tyvärr hör Ngs bok i min läsning till den sämre sorten. I stora delar av boken tycker jag mig höra en berättare från min egen nutid som fantiserar om ett framtida totalitärt USA. Historien i sig är även den något uttjatad: Snar framtid, totalitär regim. Orwell gjorde det redan med 1984 och det behövs något extra för att hävda sin plats i undergenren.

Läs då hellre dessa exceptionellt bra SF-böcker:
Station Elva av Emily St Mandel
Vägen av Cormack McCarthy
Klara och solen av Ishiguro
Tjänarinnans berättelse av Margaret Atwood.

Det andra sättet att läsa Celeste Ng:

Ng skildrar något som är vanligt i auktoritära stater, att barn tas från sina föräldrar. Det känns igen från många tillfällen i historien och är aktuellt bl.a. genom barn som interneras vid amerikanska gränsen eller adoptivbarn som adopterats under falska premisser. Gestaltningen av detta är väl genomförd och gör boken läsvärd trots den mediokra SF-ramen.

Samläs gärna boken med Luisellis De förlorade barnen.


David Armini medverkar i antologin Vilse som finns att köpa via Pränts hemsida.

David Armini

Född 1973 i Göteborg, och uppvuxen i Tanzania och på Gotland. Yrkeslivet har varit som entreprenör och matematiker – åter i Göteborg – men också i Norge och Indien.