/

Satansverserna

När Salman Rushdie knivhöggs i New York i somras blev många både omskakade och häpna, fanns fatwan kvar? Som ett resultat klättrade Satansverserna på topplistor i Europa och USA. Många människor har inte läst den långa 80-talsromanen och vet inte mer än att den betraktas som hädisk av en del muslimer. Traktens David Armini kastar sig ut från ett flygplan med filmstjärnan Gibril Farishta, upplever en stor roman och går igenom vad som hänt efter publiceringen, och varför.

Trakten läser
Satansverserna, roman av Salman Rushdie, Albert Bonniers förlag, pocketutgåva 1991 (nyutgåva i storpocket, oktober 2022). Originalutgåva av The Satanic Verses kom 1988.


Om boken
Detta är en av världens mest kända och omtalade böcker; två citat som fångar andan: ”From the beginning men used Gods to justify the unjustifiable”. ”If the old refuse to die, the new cannot be born”.
Och så nämns Göteborg och en fågelskådare är med. Bara det gör det ju till en måste-läsning!

Gibril och Saladin är indisk-muslimska skådespelare på samma flyg: Gibril är Bollywood-superstjärna och Saladin röstskådis. Planet störtar över Engelska kanalen, men de  överlever och transformeras till ärkeängeln Gabriel respektive djävulen. Ett myller av drömsekvenser o sidointriger växer från detta.

Salman Rushdie. Foto: Christoph Kockelmann.

Boken handlar om identitet och moral, och den tar oförsonlig ställning mot auktoriteter, förtryck, vidskepelse. Bland många starka bilder kan nämnas följande två: När Saladin misstas för att vara illegal immigrant förvandlas han bokstavligen till hälften till get. Sekvensen tecknar en stark bild av omänsklig behandling av immigranter. Den indiska bondflickan Ayesha omges av mystik och mirakel, bl.a. går hon naken så när som på en svärm levande fjärilar som bildar en klänning på hennes kropp. Klart det är lockande att följa hennes ord, och hon får en hel by att gå till fots till Mekka och hon lovar dem att de ska kunna gå genom Arabiska havet. Rushdies dom är hård.

Trots de många lagren är det inte en svår bok, språket är okomplicerat (men läs gärna på engelska, många ordlekar och språklig rytm är svåröversatta), karaktärerna är färgstarka, historierna ännu mer så. Är det rekommenderad läsning? Absolut!

Det är en enorm läsupplevelse med myllret av karaktärer, intriger, miljöer, referenser, allmänbildning, samhällskritik, kärlek, sex och en rejäl uppläxning om hur pantat det är att vara fundamentalist. Ändå skulle jag rekommendera Rushdies Quichotte än varmare. Där är siktet inställt på frågor som är mer relaterbara för den genomsnittlige svensken, som medialandskapet och Big Pharma.

Rushdies böcker kan ställas bredvid verk från författare som Atwood, Dostojevski och Joyce – komplexa med ett myller av teman, ordlekar och finurligheter. Ska du välja en enda bok att läsa i resten av livet så ligger Atwood eller Rushdie bra till.

Men varför är Satansverserna av Salman Rushdie så kontroversiell?
Den kulturella klyftan: I väst är yttrandefrihet ett fundament och religion har sekulariserats. Ställ detta mot att i delar av den islamiska världen är yttrandefriheten underordnad och – viktigt! – Koranen av många ses som Guds EXAKTA ord utan tolkningsutrymme. Att uttrycka sig respektlöst om Koranen eller profeten Mohammed är kränkande på ett sätt som för en sekulär person som u.t. är obegripligt men ändå ett faktum.

Tänk såhär: Vi har långtgående yttrandefrihet, men förtal och hets mot folkgrupp är förbjudet. I delar av den muslimska världen är det (minst!) lika självklart att inte förtala Koranen eller Mohammed. Men varför just denna bok, som är så lång, komplicerad och innehåller en myriad intriger och teman?

Demonstration mot Rushdies bok i Haag, 1989. Foto: Rob Croes.

Boken är en satir om religiös fundamentalism med siktet på islam. Rushdie har inte mycket till övers för religion och budskapet går fram. Hade boken skrivits med siktet på svenska kyrkan för några hundra år sedan hade den inte mötts med jubel och det är inte svårt att tänka sig kränkta präster och bannlysning även här.

Boken framställer hur det blir missförstånd när Guds ord nedtecknas vilket många upplevt som kränkande då Koranen som sagt är Guds exakta ord och Mohammed ofelbar.

Mohammed kallas i boken Mahound vilket i sig kan tolkas kränkande av historiska skäl och några prostituerade har samma namn som Mohammeds fruar. 

Ett rent missförstånd baserat på titeln: Det är lätt att tänka att Satansverserna syftar på satanistisk kritik av islam. I själva verket syftar titeln på en händelse i Mohammeds liv när han misstar några verser för en gudomlig uppenbarelse fast det i själva verket var satanisk påverkan.

Eller beror kontroversen på annat än bokens innehåll? Det behövs ingen konspirationsteoretiker för att misstänka att religiösa fundamentalister tog tillfället i akt att använda boken för att rikta om intern kritik i hemländerna till hat mot väst. Notera också att Ayatollah Khomeini själv är med i boken och att han framställs som djupt osympatiskt. Kanske var fatwan en personlig vendetta?

Följande två citat syftar på Ayatollah Khomeini där replikerna i typisk rushdieskt stil blandar fakta och fiktion och kommer från en autentisk intervju med Khomeini från 1979. Det har spekulerats att porträtt av Khomeini i det avslutande stycket är anledning till Ayatollans hat mot Rushdie. Rushdies budskap är att Khomeini är jämförbar med djävulen och inte bryr sig ett spader om mänskligheten. 

Citat 1: I stadens mörka dörröppningar står mödrar med beslöjade huvuden och knuffar in sina älskade söner i tåget, gå, bli martyr, gör det nödvändiga, dö. ”Du ser hur mycket de älskar mig”, säger den okroppsliga rösten. ”Inget tyrannvälde på jorden kan motstå makten hos denna långsamt vandrande kärlek.” ”Det här är inte kärlek”, svarar Gibril gråtande. ”Det är hat.” 

Citat 2: Imamen har vuxit kolossalt. Han ligger på palatsets förgård vid portarna med munnen på vid gavel, och efter hand som människorna tågar in slukar han dem med hull och hår.

Tidslinje kring kontroversen (i urval)
Före 1988: Genom tidigare verk som Midnattsbarnen och Skam är Rushdie redan en impopulär figur bland en del makthavare. Han har en utpräglad vänster-, antifundamentalistisk och antinationalistisk profil. Han är bittert kritisk mot USAs utrikespolitik, han fördömer bombningen av Tripolis 1986, han är kritisk mot Shahens diktatur i Iran före iranska revolution, samt regeringarna i Pakistan och Indien. Bl.a. kallar han USAs regering för en ”bandit som låtsas vara sheriff”. Ironiskt nog försvarar han i ett flertal fall personer som senare ska vända sig mot honom.
1988: Inför publiceringen är Rushdie och förlaget medvetna om att innehållet är kontroversiellt. I efterhand säger Rushdie: ”I expected a few mullahs would be offended, call me names, and then I could defend myself in public” Sept 1988: The Satanic Verses ges ut för första gången och under månaderna som följer förbjuds boken i Indien, Sydafrika, Pakistan, Sudan, Malaysia och Qatar. Bokbål och upplopp förekommer i många länder med dödade och många skadade.
Feb 1989: Ayatollah Khomeini utfärdar en fatwa att mörda alla inblandade i bokens publicering. En belöning på upp till 32 miljoner kr utfärdas för den som mördar Rushdie. Många bokaffärer drar in boken, andra brandbombas, dussintals personer dör i upplopp och Iran avbryter diplomatiska relationer med England.
Aug 1989: En man spränger av misstag sig själv och två våningar på ett hotell i London medan han förbereder en bomb avsedd för Rushdie.
1990: Rushdie skriver en essä som försöker förklara hans välmenande och respektfulla avsikter. 
1991: En översättare av boken dödas och en annan skadas svårt.
1993: 37 turkiska intellektuella bränns till döds av en mobb och bokens norske förläggare skjuts.
1998: Reformisten Khatami försöker mildra fatwan, men fundamentalister fastställer fatwan upprepade gånger fram till nutid och belöningen fortsätter att höjas.
2007: Rushdie adlas med nya oroligheter som följd.
2012: Rushdie säger själv att boken troligen inte skulle ges ut idag p.g.a. det nervösa samhällsklimatet.
2022: Rushdie knivhuggs i New York vilket hyllas av vissa iranska statliga medier. Satansverserna klättrar på topplistorna.

David Armini

Född 1973 i Göteborg, och uppvuxen i Tanzania och på Gotland. Yrkeslivet har varit som entreprenör och matematiker – åter i Göteborg – men också i Norge och Indien.