Trakten läser
Fine de Claire, av Daniel Gustafsson utgiven på Nirstedt/litteratur 2022
Fine de Claire är ett klassiskt ostron som odlas i vattnen vid franska kusten i Marennes. Daniel Gustafssons roman Fine de Claire är en roadtrip där hjältinnan Helena, en geolog med studier av kontinentalplattornas rörelser som disciplin, lämnar allt och tar bilen från Stockholm till Frankrike. Marennes ostronodlingar är resans mål. I bilens baklucka ligger ”utrustningen” invirad i ett oljigt stycke canvastyg, liksom ett par höga vadarstövlar och en kabinväska. Denna roadtrip är ett självpåtaget uppdrag mot den ytliga och hänsynslösa samtiden om vilken Gustafson skriver:
”I allt hon läste den natten stod det tydligt för henne att ostronodlingen i likhet med nästan all annan mänsklig verksamhet var en gigantisk vanvård. Den var trots skenet av naturlighet, anpassning till djuret, dess livsbetingelser till naturen, inget annat än det perfekta exemplet på sådan vanvård. Den mänskliga vanvården av allt som ansågs människan givet. Det var omnipotent, grotesk, självförbrännande, ja fullständigt absurd och universell rovdrift som sträckte sig årtusenden tillbaka.”
Läsaren får sig till livs en bilfärd, med representativa hotellövernattningar, genom ett välbekant Skandinavien till kontinentala Europa med övernattningar i Hamburg och Paris, till slutstationen Marennes i sydvästra Frankrike. Gustafssons roman är två berättelser i en, där samtidsskildringen av ostron på tallriken och i odlingen kryddas med en biberättelse från 1800-talet där ostronbankarna vid Tejos mynning strax utanför Lissabon plundras på ostron, som lastas från pråmar för vidare transport i ångbåten Le Morlaisien över Biscayabukten till Arcachon i Frankrike. En finess är att biberättelsens huvudperson Anselm är bördig från Galizien i östra Europa precis som samtidsskildringens liftare Magda och Janek.
Gustafssons roadtrip är en flykt från ansvar. Hjältinnan Helena har lämnat partnern Niels och dottern Sofia i ovisshet. Helena har förhoppningar om att vara saknad, men är blott och bart fokuserad på att anlända till Marennes för att använda ”utrustningen” i bilens baklucka. Men Fine de Claire är också en uppvisning i den mondäna konsten att dricka champagne och äta ostron. En absolut möjlighet för förståsigpåarna att känna igen sig.
Not: målningen av Preyer är något beskuren och finns att se i sin helhet här.
