/

Himlabrand

”Finns det homosexuella renskötare?” skriver Ánte i sökfältet på mobilen. Ánte går i skolan men livet präglas av samiska traditioner. Han är ensambarn och det känns självklart att arbeta med renarna. Och så är han kär i kompisen Erik.

Trakten läser
Himlabrand, av Moa Backe Åstot, Rabén & Sjögren, 2021.

Det är en enkel och samtidigt allt annat än enkel kärlekshistoria:
Ung man blir kär i en annan ung man. Bägge utvecklar allt starkare känslor, men i vägen står omgivning, missförstånd, krock med traditioner och försök att rätta sig efter verkliga och inbillade normer.

Trots starka känslor och potentiellt laddade relationer är allt ganska lågmält och alla i stort sett snälla. Jag känner under första fjärdedelen av boken en viss rastlöshet – att det är lite för förutsägbart, men sedan sätter sig gestaltningen av huvudpersonen och resten av boken har min fulla uppmärksamhet: Det finns ett visst spänningsmoment, men samtidigt känns det som att vi ingår ett kontrakt om en snäll och rak berättelse, dessutom med många känslor och relationer explicit utskrivna.

Nej det som fångar mig är miljöskildringen, rumsorientering och känslor samverkar starkt, och det finns en otvungen och självklar närhet med naturen som får mig att tänka på Fröken Smillas känsla för snö.
Personporträttet av huvudpersonen griper också tag. Övriga karaktärer kliver inte riktigt fram när jag läser, men det är som ett stilistiskt grepp; fokus ligger så starkt på Ánte, där vi får intim tillgång till hans känsloliv och tankar och i jagperspektivet lever jag mig så starkt in att det är jag som är där och våndas.

Det finns många minnesvärda citat som:
”Ánte rörde vid hans fingrar med blicken.”
”Kroppen stängde ner, lade av – allt frös fast förutom hjärtat.
Hjärtat som nästa slog hål i bröstkorgen.”
Eller vad sägs om denna chatt:
”DrHazz: Teoretiskt sett borde det väl även finnas homosexuella renskötare?
TheFox91: Knappast längre. Alla har väl redan hunnit ta livet av sig :)”

Ungdomsbok? 
Ja, jo.
Det som talar för det är kanske att det är en rak, ganska snäll berättelse med starka känslor? Men jag vill tror att de flesta vuxna skulle ha utbyte av boken och är synd om äldre läsare väljer bort den.


David Arminis Röda siffror kan köpas här.

David Armini

Född 1973 i Göteborg, och uppvuxen i Tanzania och på Gotland. Yrkeslivet har varit som entreprenör och matematiker – åter i Göteborg – men också i Norge och Indien.