Ett litteraturpris kan bli avgörande för en författare och nästan ännu mer för ett förlag. Särskilt om förlaget är litet och priset är Nobels. Att idealistiska Celanders förlag låg bakom översättningen av Abdulrazak Gurnah till svenska är ingen överraskning, de har länge arbetat med att hitta spännande titlar från andra språk än engelska, franska och tyska. Men priset kan också bli en svårhanterlig historia, Celanders hade inte många exemplar kvar av Gurnahs böcker och därför ges hans de nu ut i ett samarbete med Albert Bonniers förlag. Traktens David Armini har läst en bok som ligger honom nära.
🇹🇿 Tavlorna i bakgrunden härrör från ungefär samma geografiska område som boken Paradiset utspelar sig i och har följt med sedan den del av min barndom jag bodde i Östafrika. Stilen kallas TingaTinga och uppstod i Dar-es-Salaam på 1960-talet, varifrån den spridits över stora delar av Östafrika.
Gurnahs roman tar sin början under tidigt 1900-tal. Tolvårige Yusuf blir skuldslav hos sin rike farbror, affärsmannen Aziz, där han först får arbeta i en butik. Yusuf får senare följa med på en handelsresa med stora strapatser.
Trakten läser
Paradiset, av Abdulrazak Gurnah, Celanders förlag och Albert Bonniers förlag, 2021.
Jag undviker helst att läsa om böcker och författare innan jag själv läser deras verk, men med en Nobelpristagare är det förstås hopplöst och det var nästan med en suck jag började på Paradiset. Inom mig hade det byggts upp en vägg av förväntningar om skildringen av det koloniala förtryck, förstärkt av att jag själv delvis växte upp i Östafrika.
Men jag halkade in i boken som på ett oljat bananskal! Början bara flyger förbi. Det är ett härligt och flyhänt historieberättande men min läsning tar nästan stopp vid omkring en fjärdedel. Kanske är det bara jag, men jag tycker att historien därefter går på tomgång trots massor av intressanta miljöer och händelser.
Jag stör mig även på en riklig användning av adverb. Jag är inte en generell motståndare till adverb, och jag tycker att det fyller en funktion i berättarperspektivet. Men en mening som börjar “Yusuf insåg plötsligt tydligt …“ säger jag ändå nja till.
Men så träder konturer av större teman fram. Bilder och upplevelser når medvetandet inte bara mening för mening utan genom längre gestaltade bågar.
Bland det som kommer att finnas kvar länge hos mig är:
✓ Berättelsen: Trots att jag tyckte att Paradiset tappade fart är Gurnah en storyteller av rang och det är bara att njuta.
✓ Miljöer och intryck och sexualitet: Jisses så nära och intensiv upplevelse av smaker, lukter och kroppskontakt.
✓ Utsatthet och mänskligt utnyttjande: Jag tänker flera gånger både på ytliga och tematiska likheter med Romanen om Olof av Eyvind Johnson t.ex., utan klagande ton vilket gör det än mer drabbande.
✓ Exotism på huvudet: Som att tyska kolonisatörer sägs äta metall.
✓ Likheter och skillnader med en av mina favoriter: Rushdie.
