Vardagsföremål som genomgått en metamorfos, skrot och skräp som blir vackra verk, oväntade kombinationer och material som möts. Smycken. På Galleri 12 kan man se två konstnärer vars grundvärderingar verkligen vajbar.
Trakten ser:
Johnny Persson och Stina Berge, utställning, Galleri 12, den 3 december till 31 december, lördagar och söndagar kl 10–14.
I ett hus med historia och i rum som en gång var livsmedelsbutik hittar man nu ett galleri – ett varmt, personligt och välkomnande sådant. Galleristen och konstnären Johnny Perssons passion går inte att ta miste på och trots att han inte var en del av punken ställer han nu ut en tidigare punkdrottning, som fortsatt att hitta nya sätt att vara punkare. En självlärd DIY som ledigt rör sig mellan olika tekniker, konstarter och genrer.
Det finns beröringspunkter. De verkar ha samma oändliga lust att skapa. De verkar finna frihet där och gör det med imponerande uthållighet. I en tidigare intervju med Trakten säger Stina Berge ”Allt jag använder i konsten måste vara använt, ha en historia, ha levt ett liv. Det får inte vara nytt för då säger det mig ingenting.”
Johnny Persson har en uppsjö berättelser på lager om hur grejer han använt i sin konst just hamnat på hans lager och nu bildar lager i verken. Metall är Johnny Perssons material. I jobbet som blästrare har det inkomstbringande varit att ta bort rost, på sin konst framkallar han ibland rost, som i det platskrävande verket ”Rostig näve”. Johnny Persson lär sig dock de tekniker som verken kräver, som när han tillverkar lampglas i Tiffanyteknik eller ett ekosystem i en glasburk.
Det är en teknikintresserad konstnär vi möter som haft med sig hantverket hemifrån och känner till materialet metall sedan barnsben. Och i likhet med Petter Hellsing skulle han gärna komma ännu närmare sitt material. Kanske han en dag har en gruva för att själv göra den metall han använder.
Det finns något dystopiskt mitt bland det blänkande och roliga, det fyndiga och förvånande. När svåra tider avlöser varandra visar hantverket sin styrka. Om den ekologiska krisen gör att vår värld verkligen kantrar, vem ska vi då gå till för att laga de grejer vi behöver för att överleva? Om krisen eller kriget kommer behövs kunskap i att modifiera. Och modifieringens konst är precis vad som visas här. Stora och små ”smycken” alltihop. Som rymmer viktiga hur. Hur kommer man på det där? Hur gör man det där? Tänk om hur vi gör det inte rättfärdigar varför vi gör det? Det är tur att Johnny Perssons stora metallrobot, extraknäckandes som entrévärd, inte håller en illavarslande strålpistol i sin hand. Och att Stina Berges madame Quijote har slutat slåss mot väderkvarnar och istället använder dem för en hattkreation värdig en Degasmålning.
Två Persson pratar i podd:
Tips – cli-fi eller klimatfiktion från Selmastories.
Foto: Erling Persson
