Var går gränsen mellan integration och assimilering? Och hur har etnisk rensning sett ut i svensk historia? När språkkrav på tvååringar förs fram i valdebatten och landets brevlådor knölas fulla av broschyrer från högerspöken som propagerar för det de kallar återvandring är det viktigt att se bakåt och lära sig hur vi betett oss mot minoriteter förr och vad det haft för konsekvenser. Irene Kolare har läst en viktig bok.
Trakten läser
Judarnas historia i Sverige, fackbok av Carl Henrik Carlsson utgiven på Natur och kultur 2021.
Judarnas historia i Sverige Augustprisnominerades för årets svenska fackbok 2021 med motiveringen:
”En myllrande berättelse som sträcker sig från Gustav Vasas läkare på 1500-talet till Georg Riedel och Idas sommarvisa. Carl Henrik Carlsson ger oss inte bara en fängslande skildring av en av Sveriges fem nationella minoriteter, som skapat mycket av det vi betraktar som ”typiskt svenskt”, utan tar också upp den svåra balansgången mellan assimilering och det egna, under det ständiga trycket av antisemitismens olika skepnader. Ett imponerande pionjärarbete om judisk kultur och historia i Sverige”.
Min egen mormors mormor levde denna balansgång mellan assimilering och det egna. Carola Stuttgardter föddes 1833 i Fürth i Bayern och konverterade till lutheran inför giftermålet med konstnären Johan Christopher Boklund och flytten till Sverige 1858.
Carlssons fackbok på 350 sidor berättar rikt men också lätt om Sveriges historiska beroende av utifrån kommande kompetens och kreativitet. Volymen riktar blicken hundratals år bakåt för att ge perspektiv men innehåller också högst aktuell nutidshistoria om ett Sverige i förändring. Och vi kan behöva en bok som manar till eftertänksamhet valåret 2022 när främlingsfientlighet återigen är ovälkommet valfläsk.
Carlsson, som är historiker vid Uppsala universitet, bjuder med Judarnas historia i Sverige på lättillgänglig folkbildning. Läs och njut!
