//

Vad kan vi lära av sanningssägaren G.K. Chesterton?

Många har säkert sett ett eller annat avsnitt av BBC-serien “Father Brown”. Färre känner nog till författaren Gilbert Keith Chesterton, mer känd som G.K. Chesterton. Trakten kontaktar en av Sveriges främsta Chestertonkännare, Tomas Carlberg i Eskilstuna.

Tre av Tomas böcker, med tungviktaren Chesterton i topp! Köp den och mer därtill via förlagets hemsida!

Vi bjuds även på ett utdrag ur Tomas eminenta bok “Chesterton : anti-modernist för moderna framtider” samt initierade lästips för den som vill gå vidare med denna oefterliknelige vivör och ordkonstnär.

Bibeln säger oss att vi ska älska våra grannar, och även att vi ska älska våra fiender; sannolikt eftersom de i allmänhet är samma personer

― G. K. CHESTERTON

Hej Tomas, stort tack för att du tar dig tid att medverka i Trakten. Jag skulle gärna veta: Vad kan vi lära oss av Chesterton idag?

Bland annat att ”tidsandan” inte är att lita på!

Vad man behöver för att förhålla sig till alla oräkneliga problem som följer av det man kan sammanfatta i benämningen modernismen, är inte minst en solid grund för sina ställningstaganden. Chesterton utgår från det som är sant. De resonemang han för, kring alla möjliga ämnen, blir ofta en mer eller mindre filosofisk vidräkning med de ”fads and fallacies” som vid tillfället råkade vara på modet – för läsaren därmed ett slags uppmuntran till personligt granskande av rådande frågor på agendan.

En ibland drastisk och härligt överdådig kritisk belysning kring diverse mer eller mindre andliga missgrepp, de vanligaste missgreppen, som dumt nog hindrade människor att glädjas och dela glädjen kring livets goda.

Det låter både intressant och härligt livsbejakande, men går det att relatera mer konkret till dagens läge, eller “dessa tider”, som många plägar säga?

Totalitära tendenser skulle ju alltid behöva en sådan kritik, och helst av allt innan den fått småfolket helt i sitt tyranniska grepp, men dessvärre går nog flertalet möjligheter förlorade nu som då genom ren apati eller brist på förmåga. Jag är tyvärr mer pessimistisk än denne författare, och kanske just därför har jag ofta uppskattat att läsa det psykologiskt mer tilltalande optimistiska/realistiska. Kulturdebatt var ett bra sätt att lyfta blicken. Utöver sådant som rör det tidsbundna kan vi i Chestertons sällskap dessutom lära oss att uppskatta traditioner och bildning i en vidare mening.

Människor uppfinner nya ideal eftersom de inte vågar försöka sig på de gamla.

― G. K. Chesterton

Kan du beskriva hans språkkonst med några meningar?

Det som man oftast brukar beskriva är att han var de träffsäkra paradoxernas mästare. Men jag skulle även vilja peka på det roande, det fascinerande i själva inriktningen, och en härlig klarsynthet. En stor del av de intellektuella resonemangen mynnar ut i de mest naturliga upptäckter. Med hjälp av språket bjuder han på högintressanta reflektioner över kulturens och litteraturens horisonter, jämför stort med smått, och visar samtidigt hur angenämt roligt det är att förstå sammanhang mera på djupet och på olika vis visa tacksamhet över de gåvor som verklighetens samvaro i själva verket var. Då talar han om ett liv i frihet, så som det enligt den uppfattning han hade var avsett; livets mening…

Chesterton var ju katolik. På vilket sätt återspeglas detta i hans
språk och skrivande?

Smeknamnet ”The Jolly Journalist” som han fick av sin hustru Frances indikerar dels att han i första hand skrev journalistiskt, dels att han älskade livet som det verkligen är – trots allt som följer av människans arvsynd och en förvirrad samtids åverkan. Redan under de första årens skrivande kring sekelskiftet, långt innan han upptogs i katolska Kyrkans fulla gemenskap 1922, förstod han att katolicismen i grunden stod för någonting helt annat än världen och tidsandan. Den katolska förståelsen är inte förenklad till något ”paket” som kan avskiljas, men den är nära förknippad med tankar och slutsatser och finns med genomgående i texterna.

För den som blir nyfiken: vad ska vi börja med att läsa?

Allra bäst är nog att börja med någon samling av kortare texter, antingen tidningsartiklar eller essäer. Chesterton skrev otroligt mycket och om många olika aspekter av historia och kultur. Jag har väl läst ett trettiotal av böckerna, ungefär 7000 sidor, men det är bara en bara en liten del och bredden är stor: romaner, poesi, biografier, några pjäser, böcker kring olika teman. Vill man få korta smakprov kan jag bara rekommendera webbsidan G.K. Weekly | Take a healthy dose of G.K. Chesterton once each week (wordpress.com).

Poeterna har varit oförklarligt tysta när det kommer till ämnet “ost”.

― G. K. Chesterton

>> Läs ett utdrag ur Tomas bok om Chesterton

Johan Eriksson

Jag är frilansande journalist, författare och redaktör. Skriver regelbundet krönikor och reportage i tidningen Sörmlandsbygden. Vid sidan av har jag ett litet förlag, Widegrens, tillsammans med familjen och några kollegor.