Skrivande brukar nog betraktas som en väldigt ensam syssla. Vad är grejen med att skriva tillsammans?
Jag märker att de flesta, inklusive mig själv, blir betagna och entusiastiska första gången de börjar en skrivkurs och upptäcker att man på kuppen får läsare till sina texter. Läsare som är intresserade av ens text och diskuterar den. Dessutom förändras ens eget läsande, man ser och märker hur andra skriver. Inte bara andra deltagare i kursen utan också om man läser annan litteratur. Man får inspiration och utvecklas och kanske till och med upptäcker en ny kreativ ådra inom sig själv.
Hur ser hösten ut – fler kurser på gång?
Under hösten fortsätter jag Dunkerkursen för femte gången. Troligtvis avslutar vi hösten med uppläsning för publik, som vanligt. Håll utkik! Jag planerar även uppföljningsträffar från sommarens intensivkurser, som var en vecka i Nyköping och en helg på Lagårn i Ullsta. Alla ville fortsätta så jag ska fundera ut något.
– Trakten #1 handlar om ”platsen”. Säg en plats som du gillar, Karin!
– Min hemliga favoritplats är skogen bakom vårt hus. En riktig trollskog à la John Bauer med granar och mossa. Sån rikedom att bo granne med skogen! Granarna står så tätt att de bildar tak där solstrålarna letar sig ner och ger ett mystiskt skimmer. På vintern lägger sig snön vackert på grenarna. Ett rum att andas i.
