Jenny Wistbackas Reflexer fångar, återspeglar och reagerar på olika fenomen i samtiden. Vill du också göra en Reflex, eller kanske svara på det Jenny skriver? Hör av dig till redaktionen!
Det har varit legomässa i Varberg. Då och då anordnas stora legoevenemang, för alla åldrar. Som besökare kan du få se vad briljanta byggare lyckats skapa. En del visar upp coola gamla legoset från 70-talet. Det är onekligen hållbara plastbitar vi snackar om. Dyra i inköp, men sen kan de hålla en livstid!
Jag hade cirka sex timmars bilfärd från mitt hem ner till Varberg. Min bil var fullpackad med övernattningsprylar men också med de byggen som jag skulle ställa ut. Jag och min sambo har tillsammans designat bärbara hattar i lego. En är formad som en gigantisk krans, i regnbågens alla färger. En annan är en klassisk svart cylinderhatt, fast med en skorsten på toppen.
Tyvärr blev min sambo sjuk, så jag fick åka själv.
När jag satt där i bilen så hade jag tid att tänka. Jag lyssnade mycket på radio också. Det var en hel del elände som det talades om. Svenska kyrkan berättade att de nu gör sig redo för en eventuell krigssituation. Det innebär bland annat att de ser över krematoriernas kapacitet. Det måste också finnas tillräckligt med mark att kunna begrava kroppar i.
När jag satt där i bilen började jag ifrågasätta min hobby. Vad är det för vits med att bygga lego? Så oerhört oviktigt. Barnsligt. Det leder ju inte till något vettigt över huvud taget! Borde jag inte stå någonstans och protestera? Borde jag inte läsa på något viktigt ämne, forska, så jag kan ifrågasätta orättvisor på ett trovärdigt sätt och se till att samhället förändras? Borde jag inte göra upp en plan för hur jag kan leva så miljövänligt som möjligt? Borde jag inte skänka alla mina pengar till välgörenhet? Borde jag inte…
Borde jag inte åka med legohattar till en legomässa i Varberg?
Jo. För vet ni vad som händer på en legomässa? Människor i alla åldrar möts. Utbyter idéer. Skrattar. Häpnar. Får kreativa idéer. En legomässa är en plats fylld med glädje. Vi skapar ett tillfälligt rum där det inte finns några faror. Här kan inget ont hända. Du kan prova en kul hatt och fota dig i den. Du kan se alla möjliga världar, overkliga och verkliga, byggda av små, små plastbitar.
Du är här och nu, tillsammans med andra. Och vi får lust och energi. Vi får ork, kraft och vilja att leva.
Det är mycket elände. Ja. Men det finns också mycket glädje. Vi får inte glömma det. För då blir allt meningslöst.
Stötta Jennys Reflexer med en swish!
Trakten drivs ideellt, av lust. Vi kan bara betala ut små summor åt våra medverkande skribenter och kreatörer. Skicka en swish för att uppmuntra Jenny att skriva fler Reflexer. Valfri summa såklart!
