Biblioteket Koordinaten i Oxelösund får pengar från Kulturrådet bland annat för att främja läsning på förskolorna och öka läsförståelsen för elever på SFI. Tuva-Li Eriksson driver projektet Läspunkt, som syftar till det senare.
Med henne vid rodret har Läspunkt det senaste året etablerat ett tätt samarbete med SFI på campus i Oxelösund.
– Jag började samarbeta med skolan därför att det inte fanns någon koppling mellan SFI och biblioteket innan, säger hon.
Många kommer till biblioteket för att prata med kommuncenter, som ligger i bibliotekets lokal.
– Men de visste sällan vad biblioteket kan hjälpa till med. Där såg jag ett sätt för oss att nå SFI-elever och en öppning för dem till språk- och läsfrämjande insatser.
Hur skulle du beskriva Läspunkt?
– Ett ställe dit man kan komma för att få hjälp med läsförståelse. Det kan antingen vara någon text man har med sig eller något som jag tillhandahåller.
I vilka situationer tillhandahåller du litteratur?
– Om de vill läsa en bok och inte har en egen med sig. Jag väljer ut litteratur beroende på vilken nivå de befinner sig på.
På SFI finns nivåerna A, B, C, D och Grund, där Grund är den högsta nivån. När man kommer upp till Grund förväntas det att man ska förstå språket tillräckligt bra för att kunna använda det i vardagen.
För elever som går i exempelvis kurs D tillhandahåller Tuva-Li bland annat enklare böcker på svenska och tidningen 8 sidor.
– En del vill prata nyheter. De får mycket artiklar på SFI att jobba med. Och inför valet var det många som kom in och ville prata om politik, säger hon och tillägger:
– Vissa kommer in och vill ha hjälp med CV och personligt brev.
Tuva-Li Eriksson arbetar framför allt med vuxna, men ibland också med barn i mellersta och övre tonåren.
En grupp hon jobbar med just nu inbegriper två kvinnor i 50-årsåldern, en i 30-årsåldern och en man i 60-årsåldern.
Hur tänker du när du väljer ut litteratur?
– Texterna ska vara så inkluderande som möjligt. Och könsneutral. Generellt sett är det flest kvinnor som söker sig hit, så jag försöker att inte ha med för mycket kärleksböcker. Jag vill ju att fler män ska hitta hit.
På biblioteket i Oxelösund får de anställda utveckla och genomföra projekt de tycker är roliga och viktiga. En kollega till Tuva-Li gör till exempel podden Litteraturväven.
Tuva-Li Eriksson kom in i ett redan aktivt Läspunkt med mycket idéer. Därför föll det sig naturligt att hon fick ansvaret att utveckla det. Efter ett år har nu upplägget stabiliserats.
Vad är din bakgrund?
– Inte så mycket. Jag är 22. Jag började här efter gymnasiet som vikarie för en som var mammaledig.
Sedan blev det sjukskrivningar och hon blev kvar. Idag är hon anställd som biblioteksassistent. Det som saknas för henne att bli fullödig bibliotekarie är utbildningen.
– Jag har tänkt att jag ska plugga. Jag har bara inte hittat studiemotivationen riktigt än, säger hon och ler.
Lärarna på SFI är mycket positivt inställda till Läspunkt. När Tuva-Li kommer till campus har de förberett eleverna väl.
Tuva-Li Eriksson är på SFI på campus i Oxelösund två dagar i veckan, en tisdagsförmiddag och en onsdagseftermiddag. På tisdagar går hon runt i klasserna och presentera böcker, både nya och äldre, för att locka eleverna till att låna dem. På onsdagarna sitter hon i ett klassrum. Då kan de som vill ha extra hjälp komma dit efter skolans slut för att få hjälp på plats.
– Det är fler som söker hjälp när jag är på skolan, förklarar hon.
När SFI får in nya elever brukar de boka in en träff med Tuva-Li för en rundvisning på biblioteket. Då visar hon dem vart allting finns, barnböcker och böcker på andra språk. Hon presenterar personalen så att eleverna vet vilka de är.
Vad är målet med Läspunkt?
– Öka läslusten. Läser man mycket blir det lättare i skolan. Och eftersom vi lever i ett informationssamhälle blir det lättare när man till exempel ska byta lägenhet eller söka jobb.
Nivån på böckerna varierar mellan bilderböcker med en mening per sida till böcker på 100 sidor lättläst text. Böckerna köps framför allt från Vilja och Nypon förlag som ger ut mycket lättläst.
Det händer ibland att några läser riktiga romaner. Det är de som har kommit så pass långt att de inte behöver någon hjälp.
– Det är möjligtvis om de vill diskutera vad de läst, berättar Tuva-Li.
Har du varit med om att någon läst en svensk klassiker?
– Ja. Lättlästa klassiker. Charles Dickens, Jane Austen, Elisabeth Nemert. Många av de som går Grund får i uppgift att låna en klassiker ibland.
Någon solskenshistoria?
– Solskenshistoria vet jag inte. Men en kvinna kom hit nästan varje vecka under sin utbildning. Och nyligen kom hon till biblioteket för att tacka mig. Hon är klar med utbildningen till barnskötare och har fått jobb inom det.
Har ni använd poesi?
– Ja. Inte jättemycket. Men jag brukar ha med mig poesiböcker i boklådan på tisdagsförmiddagar.
Vilken litteratur föredrar du?
– Skönlitteratur. Det är det lättaste sättet att hitta intresse för läsningen. Men det måste vara ett ämne som intresserar läsaren och som läsaren kan relatera till. Faktaböcker till exempel, det kan man bara använda om läsaren har ett mycket specifikt intresseområde.
Brukar elever låna ur boklådan?
– Ja. Några ur varje klass. En del kommer till och med hit efter skolan för att låna någon jag haft med i boklådan.
Vilken skönlitteratur är vanligast att du lånar ut?
– Mycket romaner om kärlek. Romantiserade berättelser om ett kafé eller en bokhandel. Ibland är det skräck, spänning. Mysterier och brott. Skogsväsen.
Skulle Björn Ranelid fungera?
– Nej. Kanske på Grund. De har kommit längre.
Vad händer framöver?
– Vi har jobbat hårt för att för att göra Läspunkt tillgängligt för alla. Nu känns det som att vi har ett upplägg som fungerar. Nu är tanken att jobba på och få fler att delta.
På Koordinaten händer mycket, ta en titt på bibliotekets hemsida och lyssna på nya avsnitt av deras fantastiska podd Litteraturväven.
