/

Rädda sörmländskan – vinn en miljon!

Alla som har läst Roland Blomkvists senaste artikel i Trakten vet nu att krondikesbred dialekt talas även i Sörmland. Eller talades – kanske är den lokala rotvälskan på väg att dö ut? Trakten slår ett slag för att bevara vårt lertyngda bygdemål. Vi bygger en sörmländsk ordbank tillsammans med läsarna.

Varför ska vi bevara sörmländskan då? Det är ju ganska kul, först och främst! Dessutom bär vår dialekt på århundraden av nedärvda erfarenheter, minnen och kulturella vanor. För att låna lingvisten David Crystals ord: språkdöd gör att vi förlorar en unik uttolkning av vad det innebär att vara människa.

Nedan ser du Traktens sakta men säkert framväxande ordbank. Vi kommer även att kreta och karta vidare i den dialektala djungeln i kommande artiklar.

Missa inte Roland Blomkvists bjudning “Kölfatatasch mä sörmländska

Sörmländsk ordbank

Fyll på genom att kommentera längst ned på sidan, eller skicka via våra andra kontaktvägar. Listan uppdateras allt eftersom bidragen flyter in. Se det som en investering i vårt gemensamma minne. Vi lottar dessutom ut trisslotter till tio lyckliga vinnare.

Ord

Öppna listan i Google (nytt fönster)

Fraser och uttryck

Öppna listan i Google (nytt fönster)

Trakten redaktion

Redaktionen jobbar gemensamt under täckmantel av Södermanlands landskapsinsekt strimlusen, i familjen bärfisar ordningen halvvingar.

61 Comments

  1. Vi fick en rapport från Lasse i Oxelösund:

    “Överhört samtal utanför Flen i Sörmland:
    Hur ä´ dä´ mä´ din gubbe…?
    – Ja… han ä lite grumsi´ i knäna, annars ä de bra.”

    Trakten red snokade vidare och fann följande om ordet: Grumsi betyder enligt ett gammalt dialektlexikon “smuts, bottensats” eller liknande, men det kan också står för allehanda ont, som var, inre orenheter och även elakhet. Har man ledvärk, knaster i de lekamliga gångjärnen och liknande kan det alltså vara “grums” i maskineriet.

    Lexikonet fastslår även att “rikhaltiga malmådror af god metall äro att tillgå i svenska folkspråket. ” Så sant! Läs gärna mer och sök sörmländska glosor som förkortas sdm i lexikonet: http://runeberg.org/dialektl/

  2. En tidig vintermorgon i början av 1990-talet ringde min svärfar (som var född i Vingåker) och bad att jag skull vara försiktig när jag åkte till jobbet för “dä har fnaskat i natt å dä ä slinkit på vägen” Det betyder att det kommit underkylt regn under natten och det var risk för halka på vägen!

  3. Rahåll, som i “stanna ni på vägen eller åkte ni rahåll”? Via min far från mina farföräldrar (Stora Malm). Jag har aldrig någonsin hört det användas av någon utanför vår familj, så kanske något särdeles lokalt.

    • Det där förstår kanske bara du, Roland Blomkvist och nån på dialektarkivet i Uppsala. 🙂 Tack, Anders! Jag, som tillhör resten av mänskligheten måste ändå fråga för att säkerställa tolkningen: betyder “rahåll” “direkt”, eller “raka vägen”? Eller “ner i diket” kanske? Jag gissar “raka vägen”.

      • Riktigt, “utan uppehåll” är den betydelse jag uppfattat (och använder det i — på något vis verkar det begripligt även för folk som inte hört det förut, som du också visar ovan).

  4. Min mormor i Granhed utropade alltid ” men har du skulla sitt!” när hon var med oss barn och vi upptäckte något spännande. Det betydde väl ungefär ” men har du sett!” Grannen i Granhed tog oxå alltid på sig sina “böxo” och i bakfickan hadde han pluskan, men det är kanske mer sörmlandsslang. I övrigt så hör jag min mormors uttryck när jag läser listorna -jättekul!

    • Hej Margret, tack för bidraget och ursäkta lite sen återkoppling. “Men har du skulla sitt” är ett härligt uttryck, vilken entusiasm som vilar däri. Tack, skicka gärna mer!

  5. Min mormor kallade mig alltid för ”slana”, en liten spenslig flicka. Hade man trillat när man var ute och lekte och kom in och berättade, sa hon ”uj, uj, så dant” som betydde ”så illa”.
    Hon växte upp i Fjällskäfte och Eskilstuna-trakten.

  6. Hej
    Min far Eric som föddes och växte upp i Björkvik, (född (1932), Sörmland sa alltid smeka för smörgås istället för macka (vi bodde i Strängnäs). Ingen i Strängnäs sa smeka och har inte hört det av någon annan.
    Vi använde tex glöta i Strängnäs när jag växte upp men det används inte i Kalmar där jag bor nu. Vi sa slumpen (det sista i tex flaskan), här i Kalmar säger de ycket.
    Hälsningar
    Catarina Lund

  7. Som inflyttad till Nyköping (från Strängnäs) tycker jag det är intressant med ordet ”Kus” som i min uppväxt har hetat ”kull” och andra kallar ”tagen”. Våra barn som är födda i Nyköping säger Kus när de leker Ta fatt/Kull. När de åker hem till släktgården i Stallarholmen byter de till ”kull”. När jag kollar runt med vänner i Sörmland visar det sig att det här verkar vara tämligen lokalt i Nyköping. I Björkvik säger de tex ”kull” likaså i Bettna. Hur det är norrut mot Trosa och Vagnhärad vet jag inte. Var kommer ”kus” ifrån tro? En lokal jympalärare någon gång? Eller är det gammalt?

    • Vi sa kus i Oxelösund också, när jag växte upp på 1970-talet. Vet inte hur det är nu.

  8. Du undrade om det var olika dialektet i olika delar av Sörmland. Min erfarenhet börjar i Björnlunda på 60-talet med grötiga ö:n och l som jag inte ens kan förklara i skrift, tydliga i mjölk och älg. Sedan flyttade jag en mil till Gneeesta, rev och veg. Tio år senar tjänstgjorde jag i hemtjänsten i Lästringe ca 2 mil från Gnesta. Då fick jag hjälpa till med nigglorna och stövlo. Inte långt mellan ortena, men språligt stora avstånd.

    • Hej Åsa, tack för att du delar med dig. Jo, nog finns det osynliga gränser alltid. Stövlo förstår även en boende i Villåttinge (här fanns ju en gång i tiden “Flensstöveln”), och vi känner oss även hemtama med ett långt brölande ööö, följt av ett tjockt l, som i ett gott sörmländskt öl. Men nigglorna – är det nycklar, eller?

  9. Du lägg upp en sida på facebook som heter “Rädda Sörmländskan” så kanske det blir lättare att få spridning.

  10. “Dä ä ett älände så stort som e’ mösskärm”
    “Dotra’ ho’ har flytta ti Törssla’ (Toshälla) men di har ingen teliifooon” (telefon)
    Sade min mormor som var frän Malmköping.

  11. En gång skulle en kollega till mig inom den fackliga sfären hålla ett långt tal under en kongress. Jag påpekade lite försiktigt att det skulle finnas åhörare från hela landet och även några från Norge. Det vore därför bra om han kunde hålla sig till rikssvenska i stället för den dialekt man talade i Lerbo då han var ung. Det 45 minuter långa talet handlade om vad vi skulle satsa på under kommande verksamhetsår och att det no skulle gå bra med gemensamma krafter. Inte en enda inhemsk ordvändning hördes,, förrän talet är klart. Då samlar han ihop sina anteckningar tittar ut över den månghövdade lyssnarskaran och utbrister “Varst, hä binte så ini håle vigt”. I lättsinnig översättning skulle det betyda: Men det blir inte så ini h-vete lätt.

  12. Puling, pulingar. = underliga människor / enstöringar /

    Na istället för henne. ”Kan du ta’na?”= kan du ta henne?

  13. Svacka = sänka, lägre mark
    Dännär börti svacka sir vete lickre ut = Där borta i sänkan ser vetet bättre ut. Mellösa-trakten
    Schlö = sparka. i Fotboll: Han ä däne ur möle – lägg opp an på tuva ,Allan schlör! Allan var en fotbollsspelare från Björkvik.

    • Hej Ulla! Tack, jättekul. Jag borde väl förstå Mellösamålet bättre, och en del kan man ju, men “däne ur möle” får du hjälpa mig med. 🙂 “Allan schlör, han har böldskorna” har jag hört, men det kanske var en annan Allan? Eller fanns det bara ett par dubbade skor i länets lägre serier, i Björkvik?

  14. Hej!

    Det är nog så att många av dessa ord finns att härleda från många orter i Sörmland. Schalu, påklådig, (blom)list, bjäla och jullrig är ord som jag haft med mig från min barndom och jag är född i Ärla. Flåsfull sa vi också istället för andfådd.

    • Tack så mycket Annlouise! Vi gräver vidare och en av frågorna som vi ställer oss är väl just det: finns det dialektala ord som är gemensamma för Sörmland, eller skiljer sig den “jordnära” vokabulären åt mellan exempelvis västra Sörmland, Nyköpingstrakten och Eskilstuna. Tar gärna emot fler exempel från Eskilstunatrakten.

  15. Under en sjukhusvistelse blev jag tillfrågad av en ung AT-läkare från södra Sverige om jag kunde hjälpa henne översätta ett uttryck som hon gissade var lokal dialekt. En äldre patient hade beskrivit sina besvär med att han så lätt blev flåsmätt. “Vad i hela friden betyder det” undrade hon. Det kunde jag lätt svara på, för det sa min far ofta. Patienten menade att han lätt blev anfådd.

  16. OK, här kommer en samling ord och uttryck jag är uppvuxen med (pappa från Årdala och mamma från Helgesta):

    Bjäla – prata skit
    Blinngnälla – klaga i onödan
    Bucki (g) – stinn, mätt
    Bösti(g) – flåsigt, jobbigt
    Böl – arg
    Envisbuling – hörs vad det betyder =)
    Fälo/fäler – spår, avtryck (gå inte på gölve, dä blir ju fäler etter däj!)
    Görmer – skitgris, smutsig och äcklig
    I sutta – när ja ändå är i sutta, kan jag ju dammsuga mä – vara i farten
    Jullrig – ostadigt – bord eller stol kan stå och jullra
    Karifell – udda person
    Lickrare/licksta – di licksta ska en ha – de bästa!
    Må dä – jasså
    Molvräk – stort arbete
    Möösen – mossen
    Påklådig – klåfingrig
    Raka – raksträcka
    Rista – skaka (av matta)
    Schalu – vara lite avvaktande
    Kuckilura – gör man nog på fler ställen än i Sörmland…. sitta och småflilosofera…
    Snurken – blir man om fingrar och tår när man badat länge
    Sålare – dä va en sålare te gädda! Stor, alltså
    Tjövli(g) – grinig och sur
    Ho – hon
    Hanses – hans

    Detta är uttryck som jag och mina syskon använder – ofta. Får jag fundera, kommer jag nog på fler!

  17. En ska va som en har vurta – man ska vara som man är. Sköldinge

    Äta är framtaje – maten är serverad. Flen

  18. Sarga=tjata
    När jag var barn på 50-talet (i Björnlunda) så kunde kunde mina föräldrar säga till mig att “sluta sarga” i stället för “sluta tjata” om det vid något tillfälle var så att jag tiggde och bad om att få något eftertraktat!

  19. Månntro om det är här man ska skriva?
    Halslista – halsduk – typ stickad.
    Blomlist -blomrabatt

    Hemma sa man: Tänk om en skulle ha nå´ äta. (alltså inte verb)

    Man säger ofta då man mödosamt reser sig ur soffan: Nähä, dä här duger inte….

    Jag tycker att man kan höra rätt tydligt när någon kommer från Årdala – har en spelmanskompis därifrån. Han skulle spelas in. Har inte av förklariga skäl sett röken av honom på drygt ett år.

    Det var allt för nu.

  20. Snöga, körschsten (skorsten) pöjke, söva (sova)
    var ord som användes i Årdala av bland annat min mans farfar

Skicka in en text/kommentar!

Your email address will not be published.