Alla som har läst Roland Blomkvists senaste artikel i Trakten vet nu att krondikesbred dialekt talas även i Sörmland. Eller talades – kanske är den lokala rotvälskan på väg att dö ut? Trakten slår ett slag för att bevara vårt lertyngda bygdemål. Vi bygger en sörmländsk ordbank tillsammans med läsarna.
Varför ska vi bevara sörmländskan då? Det är ju ganska kul, först och främst! Dessutom bär vår dialekt på århundraden av nedärvda erfarenheter, minnen och kulturella vanor. För att låna lingvisten David Crystals ord: språkdöd gör att vi förlorar en unik uttolkning av vad det innebär att vara människa.
Nedan ser du Traktens sakta men säkert framväxande ordbank. Vi kommer även att kreta och karta vidare i den dialektala djungeln i kommande artiklar.
Missa inte Roland Blomkvists bjudning “Kölfatatasch mä sörmländska”
Sörmländsk ordbank
Fyll på genom att kommentera längst ned på sidan, eller skicka via våra andra kontaktvägar. Listan uppdateras allt eftersom bidragen flyter in. Se det som en investering i vårt gemensamma minne. Vi lottar dessutom ut trisslotter till tio lyckliga vinnare.
Ord
Öppna listan i Google (nytt fönster)
Fraser och uttryck
Öppna listan i Google (nytt fönster)
Rahåll, som i “stanna ni på vägen eller åkte ni rahåll”? Via min far från mina farföräldrar (Stora Malm). Jag har aldrig någonsin hört det användas av någon utanför vår familj, så kanske något särdeles lokalt.
Det där förstår kanske bara du, Roland Blomkvist och nån på dialektarkivet i Uppsala. 🙂 Tack, Anders! Jag, som tillhör resten av mänskligheten måste ändå fråga för att säkerställa tolkningen: betyder “rahåll” “direkt”, eller “raka vägen”? Eller “ner i diket” kanske? Jag gissar “raka vägen”.
Stallde = Ställde.
Jag stallde stegen där borta..!
Är det ställa, stallde, stallt som böjningsregeln lyder då, eller? Var haru stallt stegen? I vilket fall: tack Roger!
Min mormor i Granhed utropade alltid ” men har du skulla sitt!” när hon var med oss barn och vi upptäckte något spännande. Det betydde väl ungefär ” men har du sett!” Grannen i Granhed tog oxå alltid på sig sina “böxo” och i bakfickan hadde han pluskan, men det är kanske mer sörmlandsslang. I övrigt så hör jag min mormors uttryck när jag läser listorna -jättekul!
Hej Margret, tack för bidraget och ursäkta lite sen återkoppling. “Men har du skulla sitt” är ett härligt uttryck, vilken entusiasm som vilar däri. Tack, skicka gärna mer!
Min mormor kallade mig alltid för ”slana”, en liten spenslig flicka. Hade man trillat när man var ute och lekte och kom in och berättade, sa hon ”uj, uj, så dant” som betydde ”så illa”.
Hon växte upp i Fjällskäfte och Eskilstuna-trakten.
Tack för det Cecilia. Joråmenatt, så dant har man ju hört. “Slana” var däremot något nytt i mina öron.
Hej
Min far Eric som föddes och växte upp i Björkvik, (född (1932), Sörmland sa alltid smeka för smörgås istället för macka (vi bodde i Strängnäs). Ingen i Strängnäs sa smeka och har inte hört det av någon annan.
Vi använde tex glöta i Strängnäs när jag växte upp men det används inte i Kalmar där jag bor nu. Vi sa slumpen (det sista i tex flaskan), här i Kalmar säger de ycket.
Hälsningar
Catarina Lund
Tack! Jaha, där ser man, man kanske skulle bre sig en smeka. Nytt ord för mig.
Som inflyttad till Nyköping (från Strängnäs) tycker jag det är intressant med ordet ”Kus” som i min uppväxt har hetat ”kull” och andra kallar ”tagen”. Våra barn som är födda i Nyköping säger Kus när de leker Ta fatt/Kull. När de åker hem till släktgården i Stallarholmen byter de till ”kull”. När jag kollar runt med vänner i Sörmland visar det sig att det här verkar vara tämligen lokalt i Nyköping. I Björkvik säger de tex ”kull” likaså i Bettna. Hur det är norrut mot Trosa och Vagnhärad vet jag inte. Var kommer ”kus” ifrån tro? En lokal jympalärare någon gång? Eller är det gammalt?
Du undrade om det var olika dialektet i olika delar av Sörmland. Min erfarenhet börjar i Björnlunda på 60-talet med grötiga ö:n och l som jag inte ens kan förklara i skrift, tydliga i mjölk och älg. Sedan flyttade jag en mil till Gneeesta, rev och veg. Tio år senar tjänstgjorde jag i hemtjänsten i Lästringe ca 2 mil från Gnesta. Då fick jag hjälpa till med nigglorna och stövlo. Inte långt mellan ortena, men språligt stora avstånd.
Hej Åsa, tack för att du delar med dig. Jo, nog finns det osynliga gränser alltid. Stövlo förstår även en boende i Villåttinge (här fanns ju en gång i tiden “Flensstöveln”), och vi känner oss även hemtama med ett långt brölande ööö, följt av ett tjockt l, som i ett gott sörmländskt öl. Men nigglorna – är det nycklar, eller?
Du lägg upp en sida på facebook som heter “Rädda Sörmländskan” så kanske det blir lättare att få spridning.
Tack för tipset Vegard, vi har fått in en del via https://www.facebook.com/trakten.tidskrift/ och du får gärna hjälpa oss att sprida vidare eller starta ytterligare kampanjer.
Tröck = Tryckte
Ja, såklart tröck ska med, tack!
“Dä ä ett älände så stort som e’ mösskärm”
“Dotra’ ho’ har flytta ti Törssla’ (Toshälla) men di har ingen teliifooon” (telefon)
Sade min mormor som var frän Malmköping.
Tack Rasmus!
En gång skulle en kollega till mig inom den fackliga sfären hålla ett långt tal under en kongress. Jag påpekade lite försiktigt att det skulle finnas åhörare från hela landet och även några från Norge. Det vore därför bra om han kunde hålla sig till rikssvenska i stället för den dialekt man talade i Lerbo då han var ung. Det 45 minuter långa talet handlade om vad vi skulle satsa på under kommande verksamhetsår och att det no skulle gå bra med gemensamma krafter. Inte en enda inhemsk ordvändning hördes,, förrän talet är klart. Då samlar han ihop sina anteckningar tittar ut över den månghövdade lyssnarskaran och utbrister “Varst, hä binte så ini håle vigt”. I lättsinnig översättning skulle det betyda: Men det blir inte så ini h-vete lätt.
Uj uj, finns han kvar månne? Vi får nog åka ut med bandspelare när vaccinet har nått ända ut till Lerbo.
Puling, pulingar. = underliga människor / enstöringar /
Na istället för henne. ”Kan du ta’na?”= kan du ta henne?
Tack Maria, “puling” var helt nytt för mig.
Ä du långe tebaks?
Är du redan tillbaka? ( Björkvik).
Hej Hans, tack för det! Långe/långi tycks vara tämligen utbrett i länet.
Svacka = sänka, lägre mark
Dännär börti svacka sir vete lickre ut = Där borta i sänkan ser vetet bättre ut. Mellösa-trakten
Schlö = sparka. i Fotboll: Han ä däne ur möle – lägg opp an på tuva ,Allan schlör! Allan var en fotbollsspelare från Björkvik.
Hej Ulla! Tack, jättekul. Jag borde väl förstå Mellösamålet bättre, och en del kan man ju, men “däne ur möle” får du hjälpa mig med. 🙂 “Allan schlör, han har böldskorna” har jag hört, men det kanske var en annan Allan? Eller fanns det bara ett par dubbade skor i länets lägre serier, i Björkvik?
Hej Johan! Allan var en duktig fotbollsspelare i Björkvik sägs det, så din Allan är nog samme man.
“Däne ur möle” = borta ur målet. “Däne” är väl en böjning av “dän” i uttrycket:
“Gå dän!” = gå bort, flytta på dig?
Aha, såklart, det hör man ju! Tack!
Hej!
Det är nog så att många av dessa ord finns att härleda från många orter i Sörmland. Schalu, påklådig, (blom)list, bjäla och jullrig är ord som jag haft med mig från min barndom och jag är född i Ärla. Flåsfull sa vi också istället för andfådd.
Tack så mycket Annlouise! Vi gräver vidare och en av frågorna som vi ställer oss är väl just det: finns det dialektala ord som är gemensamma för Sörmland, eller skiljer sig den “jordnära” vokabulären åt mellan exempelvis västra Sörmland, Nyköpingstrakten och Eskilstuna. Tar gärna emot fler exempel från Eskilstunatrakten.
Under en sjukhusvistelse blev jag tillfrågad av en ung AT-läkare från södra Sverige om jag kunde hjälpa henne översätta ett uttryck som hon gissade var lokal dialekt. En äldre patient hade beskrivit sina besvär med att han så lätt blev flåsmätt. “Vad i hela friden betyder det” undrade hon. Det kunde jag lätt svara på, för det sa min far ofta. Patienten menade att han lätt blev anfådd.
Härligt att höra av dig Roland, och tack för ytterligare ett ord.
OK, här kommer en samling ord och uttryck jag är uppvuxen med (pappa från Årdala och mamma från Helgesta):
Bjäla – prata skit
Blinngnälla – klaga i onödan
Bucki (g) – stinn, mätt
Bösti(g) – flåsigt, jobbigt
Böl – arg
Envisbuling – hörs vad det betyder =)
Fälo/fäler – spår, avtryck (gå inte på gölve, dä blir ju fäler etter däj!)
Görmer – skitgris, smutsig och äcklig
I sutta – när ja ändå är i sutta, kan jag ju dammsuga mä – vara i farten
Jullrig – ostadigt – bord eller stol kan stå och jullra
Karifell – udda person
Lickrare/licksta – di licksta ska en ha – de bästa!
Må dä – jasså
Molvräk – stort arbete
Möösen – mossen
Påklådig – klåfingrig
Raka – raksträcka
Rista – skaka (av matta)
Schalu – vara lite avvaktande
Kuckilura – gör man nog på fler ställen än i Sörmland…. sitta och småflilosofera…
Snurken – blir man om fingrar och tår när man badat länge
Sålare – dä va en sålare te gädda! Stor, alltså
Tjövli(g) – grinig och sur
Ho – hon
Hanses – hans
Detta är uttryck som jag och mina syskon använder – ofta. Får jag fundera, kommer jag nog på fler!
Carina, fantastiskt – vilken salva, eller låt mig säga molvräk. En kulturhistorisk guldgruva. Nu har vi att göra som ska registrera i rullorna. Tack!
En ska va som en har vurta – man ska vara som man är. Sköldinge
Äta är framtaje – maten är serverad. Flen
Det ska en va! Så sant som det är sagt, tack Lena!
Karta=klättra
Slätkarta=klättra upp för slät trädstam eller berg
Ursprung Eskilstuna
Det där är bra, en riktigt specialare, att “slätkarta” – tack!
En grop – flera gröpper!
Givetvis, Katarina, det är ju gott om gröpper härute! Tack!
Sarga=tjata
När jag var barn på 50-talet (i Björnlunda) så kunde kunde mina föräldrar säga till mig att “sluta sarga” i stället för “sluta tjata” om det vid något tillfälle var så att jag tiggde och bad om att få något eftertraktat!
Underbart, tack Ulla. Sarga hade jag inte hört tidigare, får testa det på barnen 🙂 /Johan
“Härta ner dig” – lugna ner dig
Sa alltid min mormor från julita men det kanske kommer från äldre svenskan då man säger så i Östergötland också.
Intressant, har du någon aning om den ursprungliga betydelsen av “härta”? I vissa trakter säger man ju “härta” om hälften, men det kanske är en annnan grund för det här ordet…
Månntro om det är här man ska skriva?
Halslista – halsduk – typ stickad.
Blomlist -blomrabatt
Hemma sa man: Tänk om en skulle ha nå´ äta. (alltså inte verb)
Man säger ofta då man mödosamt reser sig ur soffan: Nähä, dä här duger inte….
Jag tycker att man kan höra rätt tydligt när någon kommer från Årdala – har en spelmanskompis därifrån. Han skulle spelas in. Har inte av förklariga skäl sett röken av honom på drygt ett år.
Det var allt för nu.
Härligt, tack Ing-Marie. Jag återkommer separat till dig om spelmannen, låter som en bra källa!
Snöga, körschsten (skorsten) pöjke, söva (sova)
var ord som användes i Årdala av bland annat min mans farfar
Tack Gunilla, Årdala verkar vara ett starkt dialektalt tillhåll, flera fina förslag från ert håll.
”Ett ord te å skjorta ä tom”
Yes 🙂 tack för den Peter!
Är uttrycket ”Du är ju helt rudis” sörmländska? Alltså i betydelsen ”Du är ju dum i huvudet”.
Jo, den har man ju hört en del på skolgården och annorstädes, men det är ju svårt att veta utbredningen när man bara är härifrån, så att säga. Tack Tero, vi för in “rudis” på bruttolistan.
Så sa man också i Stockholm på 50 talet.
Den ni har med i bilden, härsa och härsig betyder ju stressa, jäkta fast nästan värre. Forcera.
Tack för det, självklart ska härsig med!