Föreställningen "Koreografiska utflykter" blev till i de småländska skogarna. Foto Mirjam Hector
//

Torra löv som regnar som snö, löv blir till fjärilar i vindens dans

Våren 2020 skulle ”Koreografiska utflykter” haft premiär. På grund av pandemin blev premiären framflyttad till 2021 men vi kunde genomföra en pilot av projektet i somras. Genom ett residens på Studio Skaftarp i de småländska skogarna utformades dansutflykterna. Där fanns rullande stenar, danssal och studsmattor. Jag tog långa promenader och vistades längre perioder skogen så som många av oss gjorde under våren.

Skogens andning skapar ett lugn i mig och jag känner markens ojämnheter som påminner mig om livets ständiga vändningar och händelser. När jag återvände till Eskilstuna bjöd jag in textilkonstnären Carina Marklund och dansaren Amanda Billberg. Vi kände vi på mossa, skog och mark i undersökningar av vad skogen och stigens rörelser kunde ge. Genom Koreografiska utflykter vill jag både dela skogen som plats för danser och upptäckande, samt möta de som vistas ofta i skogen men som kanske inte dansat där förut. Här följer ett utdrag av minnenas danser och tankar, från skogarna i juni 2020.


Foto Jannine Rivel

Det är egentligen ganska obekvämt i skogen. Knöligt, blött, kallt, torrt, varmt. Och småkryp! Men för mig skapas en väldigt speciell andning mellan mig, platsen och nuet i skogen. Jag får fatt på mig själv. Jag faller ner och in i skogen. Tankar skingras och jag finner tankar utan form och innehåll. Flyter omkring. Mellan mina sinnen. Lägger märke till dofter, vindens dans med träden och löven. Det är som att jag lägger mig själv åt sidan. Tappar bort mig. 

Och så börjar jag om; får fatt på min själv i en cirkulär rörelse av att få fatt, falla och tappa bort…att få fatt, falla och tappa bort…runt runt runt.

Kras kras kras den torra mossan pulvriseras under mina fotsteg.

Kra kra kra jag möter kråkans blick och rotera neråt i en spiral. Armarna sträcker sig utåt till sidorna, jag kliver ett stort steg och lägger fingrarna på min axel. 

Hopp hopp hopp springer, stannar upp och lägger mig ner på stigen.

Ser trädkronor gunga, mina armar sträcker sig uppåt och svajar som trädkronorna. Kommer upp och går långsamt, hör myggorna som surrar och börjar låta som dem. 

Korta runda rörelser genom kroppen. Små cirklar i handleden och stora cirklar i huvudet. 

Sid sid sid att likna vid ett kanske? Lutar mig mot trädet och lyssnar…..hör mitt hjärtat slå…väntar…känner min andning och luktar på skogen.


Foto Jannine Rivel

I juni 2020 genomfördes piloten av dansföreställningen ”Koreografiska utflykter” med Jannine Rivel och Amanda Billberg. Vi dansade två familjeföreställningar i Hållsta, Eskilstuna och tillsammans med sex förskolegrupper i Kronskogen i Eskilstuna. Föreställningen var mellan 20 och 60 minuter beroende på deltagarnas ålder. Piloten av ”Koreografiska utflykter” genomfördes med stöd av: Mer Dans åt Folket, Studio Skaftarp, Region Sörmland, Scenkonst Sörmland, Eskilstuna Kommun och Region Jönköpings Län inom DANSSpår och med kostym av Carina Marklund.

Jannine Rivel

Jannine Rivel frilansar inom scenkonst med rörelse, dans och koreografi. Hennes verk har dansats i städer som Berlin, New York och Stockholm, likväl som på biblioteket i Trosa, mataffären i Gnesta och Eskilstuna Konstmuseeum. Hon arbetar tvärkonstnärligt, med institutioner, det fria kulturlivet, kommuner och föreningar. 2019 mottog hon Region Sörmlands Kulturstipendium. www.janninerivel.com